Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste underhållas från morgon till kväll, po bekväma svenska kakelugnarna
saknas alldeles bär. En enda spisel får, i de flesta fall, uppvärma hela huset,
äfven dilr detta är två våningar högt. Om arbetslönerna äro höga en del af
aret. så ställa sig utgifterna därefter. Behållningen är ingalunda stor. En
bår boende arbetare t. ex., som icke bar några dåliga vanor och som arbetat
träget under (> års tid, äger inga besparade pengar. Rätt och slätt sina kläder.
Mjöl måste hvar och en köpa dyrt, äfven den som har tusende säckar
säd på hand, ty kvarnar finnas icke. Rågmjöl är ej i marknaden och
hvete-mjölet synes vara skadligt för hälsan, när det förtäres af folk som ej är
uppväxt vid dylikt mjöl. Sillen, arbetarens hälsosamma sjiis, är dyrare än
fläsk och kan af sadana skäl ej ingå i de dagliga måltiderna. För öfrigt
synes födoämnena här vara osunda för svenskar, ty en nykomling är ofta
sjuk de första månaderna innan han är van vid dem.
Svenskars dödsålder kommer tidigt, från 50 till 55 år. Få nppnå
60-lalet, ocb da äro de för länge sedan nedbrutna till orkeslöst folk. Själf har
jag här i landet förlorat min utmärkta hälsa och saknar lioppet att bli fullt
återställd förrän jag åter flyttat till Sverige. Vattnet är mångenstädes
otillräckligt vintertiden. Folk får köra sådant eller smälta snö till kreaturen,
själf har jag erfarenhet däraf.
Sanning och rättvisa respekteras högst litet i Amerika. Tidningarna
t. ex. innehålla ofta stora, uppdiktade osanningar. 1 Sverige bar
innebygga-ren allt det skydd han kan begära. En god regering med en allmänt älskad
konung samt utmärkta tjänstemän äro en borgen för att lagens bokstaf måste
efterlefvas. Det går mången gång helt, annorlunda till i Amerika.
Under-saten gör brott, öcli myndigheterna »blunda» härför. Tjänstemännen begå ock
brott utan all bestraffning. Ofoget går ibland därhän, att en rasande folkhop
lösrycker en arresterad neger från polisen och tillämpar lynch-lagen. lian
hrännes helt enkelt lifs lefvande utan både dom och rannsakning. Den
skräckslagna polisen kan ingenting uträtta vid en sådan ogärning, eller rättare sagdt:
han vill icke. Andra skänd ligheter att förtiga.
All undervisning i religion saknas alldeles i amerikanska skolor.
Kommande släkten skola sålunda en gång blifva hedningar liksom våra fäder i
urminnes tider. Kyrkor eller andaktsöfningar söker man förgäfves. Sverige
har fördelen att se statskyrkan utöfva kontroll öfver kristendomens
predikande och barnens konfirmation. Undras när detta blir lag i Amerika!
Det är ock stor skillnad mellan undervista och försummade barn i afseende
på uppförande emellan Sveriges och Amerikas ungdom.
Engelska språket är ytterst svårt att lära stafva — icke så att lära tala.
Högst få nykomna eller invandrare lära sig skrifva detsamma.
Klimatet passar icke svenskarna. På några ställen inträffa ofta solsting;
på andra orter är vinterkylan outhärdlig. Hagelstormar förstöra ofta totalt
grödan pä stora vidder. Mest fruktansvärda äro likväl snöstormarna, de s. k.
blizzards, ty de äro lifsfarliga. Manga vägfaraude blifva lefvande begrafna i
snödrifvorna, andra omkomma vid sina hem, gående vilse emellan husen:
några blifva nedsnöade i sina hem och frysa ihjäl. Sveriges klimat och
svenska väderleksförhållanden äro nog de mest passande för svenskarna.
Skatterna här ökas med hvarje är. Svenskar kla«a öfver dryga
utskyl-der, men dessa utskylder debiteras alltid efter deras inkomster, ilär
debiteras höga skatter utan all beräkning af den skattdragandes villkor. En
hvar får lefva och bärga sig bäst lian gitter. Fattigförsörjning gifves här icke.
Men det kan naturligtvis äfven sägas en del goda saker om Amerika.
T. ex. den jämlikhet, som råder mellan hög och låg, rik och fattig. Eller
den stora bördighet, som jorden besitter, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
