Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folk bl i f va det regerande, mod att låta det blifva fritt från statskyrkan,
mod att låta det lefva tullfritt ocb befrias från allmän värnplikt, mod att
utbryta och själfva förädla de oerhörda rikedomar, som gömmas i den svenska
jorden och bergen, mod att gifva de ynglingar, som så önska, hjälp och
tillfälle att idka jordbruk på så sätt, att de kunna få en någorlunda god
utkomst, mod att låta allmogens barn få tillfälle till skolgång lika god som vi
ha i Amerika, mod att ställa eder på samma nivå som arbetarne, låta dem
känna att de hafva kamrater och icke väldiga öfversittare.
Något i den riktningen måste göras, om Sverige vill behålla sina kraftiga
söner ocb döttrar.
Någon annan torde omtala ställningen för jordbrukaren här, dock vill
jag säga att möjlighet finns för hvilken fattig man som så önskar att idka
jordbruk, ty det bästa land kan arrenderas för från 2t.o upp till 5—6 dollar
per acre, eller ock för en viss procent af det som skördas på landet, eller
ock för hälftenbruk, då ägaren förser arrendatorn med nödig
kreatursupp-sättning mot en förbindelse att återlämna allt i motsvarande skick som då
det. mottogs. Arrendatorn får då hälften af all af kastning, och ju fler kreatur
lian kan uppföda, desto mera förtjänar han. Mången har börjat med två
tomma händer på detta sätt och sitter nu med egna hemman om 160—300
acres land. Många af Sveas söner äro bland dessa, som troligen aldrig
kunnat arbeta sig öfver statdrängens tunga lott, om han förblifvit i
fäderneslandet.
N:r 226.
O. A. R., Massachusetts. Emigrerade 1891. Från Göteborgs ocb Bohus län.
Jag är född 1856 i Göteborgs och Bobus län. Min faders yrke har
intet att göra med mina lefnadsförhållanden, ty jag förlorade honom i
blomman af sin ålder, då jag var 10 år gammal. Ilan efterlämnade en sjuklig
änka och tre minderåriga, oförsörjda barn. Jag, såsom varande den äldste,
måste nu så fort möjligt var taga det första arbete jag lyckades erhålla för
att uppehålla min mor och båda syskon. Efter två års tid erhöll jag plats
på ett pappersbruk för 50 öre om dagen. På dessa penningar och 5 kr. i
månaden från fattigvården tingo vi, 4 personer, lefva och kläda oss. Sköna
utsikter i sanning! Under tiden dog min syster vid 9 års ålder och sedan
min broder vid 4 år; men icke af hunger. Jag var nu ensam med min mor.
Det gick sakta med höjningen af min daglön. Då jag var 20 år gammal,
var min daglön ej högre än 1 kr. 25 öre. Jag hade ofta tänkt att resa till
en annan plats för att erhålla bättre aflöuing, men min mor önskade ej att
jag lämnade hemmet. Tiden nalkades nn då jag började tänka på
giftermål, men min ekonomiska ställning afhöll mig ständigt därifrån.
Fattigvårds-penningarne blefvo tagna från min mor någon tiil efter jag börjat arbeta.
Min mors sjuklighet tilltog alltjämt, ocb då jag hunnit en ålder af 34 år, var
min mor oförmögen att längre förestå mitt hushåll. Jag ingick äktenskap
för att få en yngre kvinna att hjälpa min mor. Då min hustru gifvit lifvet
ät en flicka, blefvo de ekonomiska svårigheterna större.
Det var en sed på bruket, att hvarje arbetare skulle med eller mot sin
vilja cn gäng i månaden deponera en viss summa penningar i en s. k.
sparbank, hvilken hölls af bolagets direktör. Dessa penningar kunde cj uttagas
utan att man uppsade sitt arbete. Vid många tillfällen, då en arbetare
begått någon liten förseelse, blef han afskedad utan att utfå sina innestående
besparingar. Förseelsen var ofta pädiktad. Se där hvarför sparbanken hölls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
