Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 244.
K. .1. T., Ohio. Emigrerad« 1902. Frän Småland.
Jag föddes i Smålands mörkaste skogar, där jag lefde tills jag var pä
mitt sjätte är. l)ä kom liemannen och skördade min fader. Min moder
lilef lämnad med sex liarn, två mindre än jag. Fattiga voro vi mer än nog.
Vi tingo tidigt börja arbeta för vårt bröd, men ända ville det ej räcka till
ibland. Vi ledo dock ingen direkt nöd. ty min moder var duktig att arbeta.
Döden skördade äfven , henne samma år som jag läste för prästen och
konfirmerades. Jag arbetade då i fabrik tills jag var 19 år. Då hade jag
sparat ihop i 50 kr., och så fick jag låna 100 kr. af en god vän. Med denna
kofva satte jag öfver Atlanten och kom hit till detta landet, utan att hafva
nagra släktingar här. Lyckan var mig bevågen, och jag träffade samman
mod en af mina forna kamrater oeh han skaffade mig arbete. Sedan dess
ha 5 år halkat undan ganska fort. Jag var hemma i Sverige förra
sommaren. Och jag blef nästan förbluffad öfver de förändringar som skett under
den korta tiden af 4 år. Folket hade nyktrat till och delvis vaknat upp från
den sömn, som förut var bredd öfver landet. Nykterhetsarbetet och
arbetsorganisationerna gå liand i hand och stödja hvarandra.
Orsaken hvarför jag emigrerade är, att jag ej ville exercera.
Värnplikten är i mitt tycke bara dumhet. Efter ett par tre år kommer man ej ihag
den i alla fall. Det är liksom med katekesläxan i skolan: med den där
odrägliga katekesen skulle man bortslösa halfva sin skoltid. Och sannerligen
sagdt, sä kominer jag ej ihåg ett dagg af den. Tag bort katekesläxan ur
skolan. Tag bort värnplikten. Ge kungen en rimlig lön och lät honom föda
sin familj pä sin lön. 1’rinsar skulle ej hafva någon lön förrän de börja
göra någonting, och då ej mer eller fortare än de arbeta sig upp. Hvarför
staten betalar ett barn en hög lön genast då det. födes till världen, det går
öfver denne smålännings förstånd. Prins Vilhelm strödde pengar omkring
sig här i landet, men de fattiga arbetarna hemma i Sverige ha fått svettas
mera än en droppe för dem. Bort med värnplikt och kungahus! Ge folket
republik och allmän rösträtt, och vi svensk-amerikanare kunna möjligtvis dä
först återvända till vårt fosterland. I*et är storgubbarna, som fördärfva
Sverige.
N:r 245.
G. I’., New York. Emigrerade I9U.I. Från Småland.
Jag lämnade mitt föräldrahem deu 19 april 1903 och reste öfver till
det stora landet i väster, dock ej för fattigdomens skull. Som jag ej hade
någon lust för jordbruk, sä försökte jag på åtskilliga platser därhemma att
få komma in på en mekanisk verkstad, men hvart jag kom blef jag nekad
arbete för att jag inte hade något betyg. Då var det en person som sade:
lies till Amerika, där får du arbete på hvilkeu verkstad du vill utan betyg.
Jag reste och kom sä hit ilen t’> maj 1903 och fick arbete genast, hvil ket
arbete jag ännu innehar. Jag fick börja med 2 doll. om dagen, och
det sag lysande ut, men sä slntade jag där och gick för att arbeta åt en
entreprenör med husbyggnad och fick samma betalning. Då först förstod jag
att jag var kommen till ett bättre land. Där arbetade jag endast tre veckor
och sedan gick jag ut pä landet till en fariuare och fick där 80 doll. i ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
