Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetat ihop litet pengar ocli köpte mig en aktie i ett sågverk, som året
dur på gjorde konkurs och jag gjorde en förlust på 1.000 kr., och en del
diiraf voro lånta pengar. För att nu i en hast kunna förtjäna igen detta
kom jag till Amerika. Har varit här i fem år så när som på tre månader,
som jag vistades i gamla landet förra vintern. Jag får säga att för cn
arbetare ur det. inte mycket bättre bitr än hemma, och skulle man arbeta
hemma som det göres här, söndag och hvardag, skulle man reda sig liku
bra i Sverige om man är sparsam. Nu finns det ju vissa fördelar här,
såsom angående skatter och exercis. Rangskillnaden är dock lika stor här.
En skötsam arbetare är numera så aktad som någon annan i Sverige. Det
är sant att exercistiden är lång och borde förkortas till tre månader, som
det var förut. I stället borde flottan fördubblas och den frivilliga
skytte-rörelsen uppmuntras, men det är rakt ingenting att lämna fäderneslandet för.
Amerika bar rösträtt, och så beböfver man inte underhålla en kyrka, som
man inte tror pä. Men så bar man andra fördelar där, till exempel
bolagens skyldighet att hafva sina arbetare olycksfällsförsäkrade eller stå risken
själfva. Vi böra äfven tänka att Amerika är på höjden af sin
blomstrings-tid och att dess hästa jord är för länge sedan gången. Sverige däremot är
endast i knoppningen, och inom en icke allt för lång framtid vill den slå ut
som en ros. När folket får allmän rösträtt och staten inköper de stora
godsen, uppdelar dem i lotter för folket, och nuvarande godsägare placera
kapitalen i masugnar och valsverk, så Sveriges malm blir inom Sveriges
landamftren förädlad, då bar emigrationen stannat.
N:r 257.
I,. A. i-, Canada. Emigrerade 1904. Från Jämtlands län.
Jag föddes i Jämtlands län den 23 juni 1865. Barnaåren förgiugo utan
att jag kan erinra mig någon mera märklig tilldragelse än att dä min
moder en gång vintern 1868 kom hem från en ntflvkt för att skaffa något till
mats för oss, min syster och jag sutto och frossade på en bit svart och hårdt
barkbröd» som vi doppade i en skal vatten. Jag minnes som det vore i
går, hur min moder grät, och äfven vi barn instämde af allt hjärta, fast vi
inte visste riktigt livad vi gräto öfver. Men mor visste det desto bättre.
Den tiden fanns ingen järnväg till Jämtland, utan slog grödan fel, som ofta
bände, var man hänvisad at.t frakta födoämnena med fora antingen från
Sollefteå eller Sundsvall. De stora skogarna i Jämtland voro vid den tiden
helt obetydligt påbörjade, så att någon förtjänst var ej godt att få för en
vanlig grofarbetare. Min fader var doek skomakare, så han hade nog något
arbete, men få voro de gärdar, i hvilka han kunde fö kontanta, penningar,
och matvaror var det ej mycket om heller; de flesta svälte, såväl bonden
som arbetaren. Tiden gick dock tills jag hlef 11 är, dä flyttade mina
föräldrar till ett torp ett par mil ifrån kyrkbyn. Torpet var illa skött och
äringen därefter. Aldrig skall jag förgäta min första sommar där. Med
mången gang skrikande mage och förskräckligt rädd för skogsrå, björnar och
vargar m. m. fick jag ga som vallpojke. Inte var där mycket i ränseln, och
de flesta dagar vågade jag aldrig sätta mig ned att undersöka den heller.
Andra sommaren gick det dock något bättre, och sä undan för undan tills
jag blef 16 år, då jag skulle läsa för prästen. Att det inte var godt om
födan, det minnes jag väl, i synnerhet, som det var ett stort undantag eller
s. k. födoräd, som utgick af torpet till förre innchafvarcn. Någon
folkskole-»m/08 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
