- Project Runeberg -  Vivian. Berättelse /
94

(1837) [MARC] Author: Maria Edgeworth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aatfc- Kenne huru och hvårföre hon besvarat
det utan att taga henne till råds.

”Jag fruktade er alltför stora ömhet mot
mig,” sade Sélina. ”Jag visste att ert
omdöme måste fälla samma utslag som milt,
men att ni var rädd att oroa mig; derföre
har jag egt mod att fatta’ mitt beslut på
egen hand.”

Selina blef öfverraskad och upprörd af det
plötsliga %ch omisskännliga uttryck af djup
smärta hon såg på sin mors anlete.

”Säkert, min älskade mor och vän, kan
ni ej annat än anse mig bafva* gjort rätt?”
”Unga flickor göra aldrig rätt, när de ej
rådfråga sina’ vänner,” svarade mrs Sidney
vresigt. Dessa voro nästan de enda
förtryt-samma ord Selina någonsin hört af sin mor;
och då hon väntat sig Införd i stallet för
tadel, stod- hon alldeles förvirrad.

”Nej, se ej så bekymrad ut, mitt barn,”
sade mrs Sidney; ”det är mera mitt fel än
ditt, när jag rätt besinnar mig; men jag* vil—
\’e icke ur något skäl, att du afshigit
bjudningen. Är brefvet aigånget?”

”Ja, min mor, för två timmar sedan.”
”Ack, min vän, jag borde sagt dig — men
då kunde jag icke — nej, jag kunde icke
säga det!”

”H vilket, min bästa* mor?” ropade Se lina
hastigt. ”Ack, sifjg mig allt.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:25:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emvivian/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free