- Project Runeberg -  Vivian. Berättelse /
104

(1837) [MARC] Author: Maria Edgeworth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett postscripturo, ”borde jag kanske fly er
for evigt; men sådant skulle röja en brist på
förtroende till er och mig sjelf; och
dessutom finner jag vid mognare öfverläggning
bäst att di;öja och besöka er i morgon efter
vanligheten, för att icke genom öfverilning
väcka misstankar hos Wharton.”

Den svaga fruktan, att rars Wharton
kunde förråda sin hemlighet genom ett nytt
hysteriskt anfall, om han Jemnade staden, och
hans afresa blef henne hastigt meddelad af
hennes man eller någon vanlig bekant,
förmådde honom ännu dröja några dagar, för
att småningom förbereda hennes sinne och
öfvertyga henne om nödvändigheten af deras
fullkomliga skiljsmessa. När han slutat sitt
bref tili mrs Wharton, var han tillräckligt
nöjd med sig sjelf för att våga skrifva till
miss Sidney. Hans bref till henne hade på
senare tider varit korta och tvungna; men
detta skrefs under ömhetens fulla utgjutelse.
Han hoppades nu kunna med heder reda sig
ur svårigheterna, och slutligen vara i tillfälle
att fordra sin lön af Selina.

£

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:41:52 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emvivian/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free