Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det. Jag skall säga dem, att mina tänkesätt
äro alldeles förändrade; jag tror mig kunna
säga det med fullkomlig sanning. O!
Vivi-an, det är ni, som förtjenar medömkan; allt
kan uthärdas utom samvetsagg.
Gifve’Himlen, att jag kunde rädda er från ert eget
bjertas förebråelser! — Farväl!
Selina Sidney
Vivians känslor, vid läsningen af detta bref,
kunna icke beskrifvas. Kärlek, beundran,
ömhet, samvetsagg, betogo ömsom hans hjerta.
Ur stånd till någon redig tanke, kastade han
sig på sängen, tillslöt sina ögon och bjöd till
att öfverlemna sig åt hvilan, for att glömma
sin tillvarelse. Men så orörlig han låg,
fortfor dock stormen att rasa inom hans bröst
med ominskad våldsamhet. Hans puls slog
häftigt, och innan morgonen föll han i en
stark feber. Farhågan, att hans mor skulle
komma och underrätta sig om hans tillstånd,
ökade hans ängslan: — hon kom. Hennes
Ömhet och oro blefvo nya ämnen till qvai
föi* hennes olycklige son. Bittert förebrådde
han sig att vara en orsak till de personers
sorg, dem han älskade och aktade mest i
verl-dten. Han började att yra; och medan ban
befann sig i detta tillstånd, upprepade haa
mrs Whartons namn, stundom med öm ton,
stundom med vilda förbannelser. Moderns
misstankar om hans handlingssätt bekräftades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
