Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vivian skref; Russell åtog sig att af-
lemna brefvet, ehuru med synbar motvilja.
Emellertid besökte Vivian sin mor, den han
längtade, men dock fruktade alt möta.
Heri-nes uppförande var nu icke strängt och
högdraget, såsom då han sist talade med henne7
utan mildt och skonsamt; hon räckte honom
sin hand och sade: ”Gud ske loi! min son
är återställd åt mig och sig sjelf!”
Hon kunde icke säga mera, utan
omfamnade honom ömt. Russell hade visat lady
Maria, att hennes son blifvit missledd genom
en öfveriagd plan att verka på hans lidelser.
Hon begret hans svaghet, men rördes af
hans lidanden, och var öfvertygad, att hans
samvetsagg skulle skydda honom mot fraror
tida villfarelser. Derföre undföll henne
intet bittert ord och ingen förebrående blick.
Kär ban talade om Selina, förklarade lady
Maria, med mycken värma och liflighet, att
det var hennes hjertas första Önskan att $$
sin son gift med ett fruntimmer af ett så
ädelt och englalikt lynne; "men/J tilläde hon
och ändrade plötsligt uppsyn, då hon
yttrade detta ord — och innan hon hann
förklara sig närmare, inträdde Russell i rummet,
och sade Vivian, att miss Sidney Önskade
se honom. Vivian hörde dessa ord med fröjd;
men denna nedstämdes genom hans väns dju*
pa allvar och genom en olycksbådande suck
af hans mor. Ifrig alt skingra sitt tvifvel;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
