Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock en person, soro aldrig instämde i det
löf man hembar åt den uppstående talaren,
utan alltid talade om honom föraktligt, och
påstod, att ’’Vivian aldrig skulle gå långt i
politiken; det var icke hans fält; att räkna
på honom, vore att bygga på sanden.”
Denne Vivians fiende var samme nian, som blott
några månader förut haft all möda ospard
att bringa honom upp i den politiska
verl-den och öfverhopa honom med groft smicker.
Sporrad af medvetandet om sin egen
upptäckta låghet, och ännu mera uppbragt
öfi-ver att fiuna alla sina planer misslyckade,
använde Wharton nu alla konstgrepp, dem ett
retadt qvickhufvud utan grundsatser kunde
upptänka, i afsigt att förringa meningen or#
Vivians talanger, och hindra honom att eiv
nå makt eller ryktbarhet. Vår hjelte
eggades af detta förfarande till nya
ansträngningar. Så vidt blefWhartons fiendskap honooi
nyttig, men å andra sidan skadlig, emedan
den i viss mån förändrade renheten af de be»
vekelsegrunder, efter hvilka han handlade.
Med kärlek och loflig ärelystnad blandade sig
hu hat, tankar på hämd, utsigter af vanlig
fåfänga och* egennytta. Han tänkte mera på
att motsäga Whartons spådomar, än att
fullfölja sina egna begrepp om det rätta och
hedrande. Han var angelägen att visa sig
kunna "gå långt i politiken, att den utgjorde
lians fält, att han ej var för mild eller efter*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
