Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till tystnad; likväl hördes han yttra, rhirfP
under bifallssorlet: ”Detta är blott förstd
anbudet; han gör rätt i att visa ett sken
till motstånd. Låt honom brösta sig en tid
bortåt med sina upphöjda grundsatser; han
blir dock en gång mogen, och då får oi scf
hu<u han narrar oss alla.’*
Sådana yttranden, fastän de hunno
Vivi-ans öron genom tjenstaktiga vänners beställ-*
samhet, fälldes aldrig af Wharton så direktr
qtt han kunde få sak med den senare; och
Russel 1 besvor honom att e\ söka anledning
till tvist med en menniska, som påtagligeo
blott ville stegra sin egen ryktbarhet, genom
att reta Vi vian, få honom att förgå sig, och
tvinga honom till ett öfveriladt envige.
”Låt ed ra handlingar fortfara att motsäga»
hans ord, så kunna dessa aldrig skada er,”
sade Russell.
Någon tid följde Vivian sin väns råd, och
kände med stolthet Öfverlägsenheten af
fasta grundsatser och prÖfvad karaktersstyrka.
Men tyvärr saknade hans patriotiska ifver ett
väsendtligt värn: sparsamheten. Medan han
verkade för det allmänna, och fröjdades
öf-ver sin oegennytta, råkade hans enskilda
angelägenheter i cn fruktansvärd oordning.
Byggnadskostnaden för hans slott hade stigit
utöfver all beräkning, utgifterna vid hans
val, de summor han fordom tillsatt på spel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
