Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storsinthet, att inga hinder skola besegra mirf
ståndaktighet. Jag vill vänta vördnadsfullt,
och, om ¡ag det kan, tåligt, tilldess tiden
utplånat dessa smärtande intryck ur er själ.
Jag skall hvarken begära eller mottaga er
fars eller någon af edra vänners mellankorast
eller inverkning; jag skall endast lita på ert
eget förträffliga förstånd, och hoppas lönen
af ert ädla hjerta.”
”Anser ni möjligt,” svarade hon med
en värdig beslutsamhet, ”anser ni möjligt,
efter allt livad som händt, efter allt hvad
jag sagt, att jag kunde förnedra mig ända
derliän att blifva er maka? Jag talade med
er såsom jag gjort, sir, i första rummet, för
att rädda er från bitterheten af en fruktlös
böjelse; jag vet hvad den betyder, och
önskar derföre hindra andra att röna den. Men
jag hade en annan bevekelsegrund, som
rörde mig sjelf mera än er. Jag bekänner, det
jag önskade att Russells vän icke skulle helt
och hållet förakta mig eller minnas mig
endast som en romanesk, enfaldig, kanske
för-flugen varelse. Det blef min olycka, att
sjelfva den åtrå jag hyste till egen
förbättring, mitt hjertas bästa böjelser, känslan
af allt förträffligt, den svärmiska hågen för
allting vist och godt, i anseende till de
omständigheter i h vil ka jag var försatt, och
min förvända uppfostran, verkade emot mig,
bestämde och påskyndade min undergång»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
