Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon ej gissa , hedrad med uppdraget att år-’
följa lady Julia på resan.
Vivian märkte dessa tvistigheter, och
hör–de sällskapets flyktiga samta! utan interesse
och med ett slags förvåning öfverde lumpna
bevekelsegrunder, hvarafandra intogos,
medan hela hans själ var uppfylld af kärlek
och medlidande for lady Julia. Fåfängt
hoppades han på ett tillfälle att se och tala
med-henne. Hon visade sig ej.
Nästa morgon uppsteg han i gryningen, för
att finna lägenhet att träffa henne. Han bad
miss Strictland öfvertala henne att unna
honom några ögonblicks samtal innan bon
reste; men denna svarade, att hon vore
förvissad om fruktlösheten af denna begäran,
och han tyckte sig finna, att miss Strictland,
ehuru hon låtsade tadla lady Julias blindhet
för sitt eget väl och hennes envishet att
trotsa sin fars önskningar, i sjelfva verket var glad*
att hou framhärdade i sitt beslut. Lord
Lid-hurst blef, i anseende till sin svaga helsa,
leranad i okunnighet om allt som kunde
uppröra hans känslor; och när Vivian tog
afsked, bad honom den sjuklige ynglingen
framföra tusen ömma helsningar till
Russell.
Lord Glistonbury kom in, för att säga*
att miss Strictland var färdig. ’’Vivian
ropade han, "vill ni föra Julia i vagnen?.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
