Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På Björkebärga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5°
han in i äfventyret. På Hessleholm hade han börjat en
kanske något häftig kurtis, som slagit ovanligt väl ut.
Gertrud Grijp, som förut väl endast uppvaktats af några
mer eller mindre tölpiga skånska landtjunkare, hade
genast kapitulerat. Fru Helena Daa hade med en rasande
energi omfattat planen att af de unga tu göra ett par,
och Ulf Grijp nästan kastade dottern i hans armar. Till
en början såg vagabonden i allt detta nog blott ett
lustigt äfventyr, som roade och väl äfven smickrade
honom. Att han lät det gå så långt som till trolofning,
berodde nog på de mer än tydliga inviter, han fått
mottaga och till hvilka han i sitt bekymmerslösa lättsinne
hade svårt att säga nej. Redan på Hessleholm hade
fru Helena frågat honom: »Huru behagar Eder en
sådan jungfrur», och såsom artig kavaljer hade han
plikt-skyldigast svarat: »Det vore intet skapadt kreatur, som
en sådan jungfru icke behagade.»
An gröfre var Ulf Grijps artilleri. På Björkebärga
hade han i sockenprestens närvaro öfverljudt berättat,
att han haft en dröm. Han hade tyckt sig stå i en
kyrka och hört, huru presten talat till honom från
predikstolen och sagt, att om han vände sig om, så skulle
han få se den, hvilken skulle blifva hans måg. Och »då
han vände sig om, såg han en, som var mig så lik,
som vore jag densamme. Tänke dock — fortsätter
Wivallius — >hvar rättsinnig efter, hvad jag skulle tänka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>