Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På flyende fot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
kapellanen i Krokek, som i likhet med de flesta
prester, med hvilka Wivallius under sina irrfärder råkade
i beröring, hette Per. Till honom vände sig nu
Wivallius och började först orda om sina lärda relationer
samt nämnde, att han hade en bror, som studerade i
Upsala och att han var släkt med professor Wallius.
Därefter gaf han presten en »beredd sälhud» och
lofvade honom ytterligare en bockhud. Efter denna
inledning öfvergick han till det egentliga ärendet och bad
efter sin vana att få låna penningar på en kjortel. När
denna affär efter önskan blifvit ordnad, for Wivallius
tillbaka till Brita Simonsdotter, betalade värkligen sin
skuld och återtog sina tillhörigheter samt vände tillbaka
till presten i Krokek, för hvilken han uppdukade samma
historia, med hvilken han introducerat sig hos enkan Brita.
Han hade — efter hvad han berättade — i Stockholm
råkat i »querelle» med en skottsk kapten, som han för
effektens skull förklarade vara död, och därför slog man
efter honom. I betraktande af den tidens åskådningssätt
af dylika saker, var det klart, att han ej förgäfves
vädjade till prestens hjälpsamhet, och då äfventyraren fick
på känn, att trakten började blifva osäker, lånade presten
honom en vadmalsrock, i hvilken han förklädde sig; sin
betjäntpojke lämnade han kvar i Krokek, och folk, som
voro på gästabud bredvid prestgården, hjälpte honom
öfver sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
