Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Smedjegården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
— utropar han med tanke på sin egen projekterade
bibelupplaga — hvad det vore för ett arbete, själfkloka
be-spottare till straff, våra fiender, andeliga och världsliga,
till evig spott, till ära för vår konung och vårt kära
fädernesland till nytta och evig beprydelse, om ett sådant
värk skulle af ett ungt svenskt barn kunna inventeras,
göras och fullbordas. Liksom allahanda strömmar och
svalkobäckar hafva sitt ursprung ur en springande
vattu-källa, så skulle också af detta värk framkallas andra.
Dessutom påpekade han sin lämplighet såsom politisk
skribent. Enfaldigt folk förstod ju ej det pågående tyska
krigets nödvändighet, men han åtog sig att i bild och
ord bevisa detta, och »det allt nervöse, poetice på taflan,
författa». Och vidare skref han den ena dikten efter
den andra. Några af dessa dikter äro af politiskt
innehåll, och dessa äro — såsom oftast i dylika fall —
skäligen obetydliga. Andra äro religiösa, och det förefaller
som om den religiösa diktningen borde hafva legat
ännu mindre för Wivallius’ röst än den politiska. Men
så var icke fallet. Hos denna så rika natur funnos
tydligen strängar, som visserligen sällan vibrerade, men
som dock vid enstaka tillfällen kunde gifva en sällspordt
ren ton. Och hos honom finna vi i hvarje fall för
första gången i svensk dikt värkligt sinne för bibelns
poesi. Sedan dröjer det ända till Lidner — som ju häller
icke tillhörde moralens söndagsskolebarn, — innan vi åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
