Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
kunde icke af kronan genom fribref öfverlåtas till enskilda
personer, korporationer eller kolonier; den var hela det engel-
ska väldets "gemensamma egendom” och låg helt och hållet
i parlamentets hand.
För att hämma "koloniernas handel med andra makter än
England samt hindra all införsel af oförtullade varor” antogos
kort efter freden i Paris och under det Pontiac-kriget 1) ännu
1) Pontiac-kriget. Då engelsmännen efter freden i Paris satte sig
1 besittning af fransmännens fästen och handelsposter väckte detta stort
missnöje hos indianerna, hvilka varit fransmännens bundsförvandter.
Senecaer, delawarer. shawneer, miamier, wyandoter och andra stammar
ingingo förbund och beslöto, att under den tappre höfdingen Pontiacs
(af ottawaernas stam) återeröfra landet. Den 9 Maj 1763 började Pon-
tiac med 700 man belägra Detroit, hvars garnison uppgick endast till
120 man. Den 16 i samma månad intogs Sandusky och hela garnisonen
derstädes massakerades. Derefter intogos dels med list, dels med våld
St Joseph, Fort Miami, Fort Ouatanon (nära Lafayette, Indiana), Michili-
mackinac, Presque Isle (Erie), Le Boeuf, Venango och andra fästen. Fort
Pitt och Fort Ligonier belägrades och uppfordrades att kapitulera. Om-
kring 100 engelska krämare blefvo under loppet af nägra dagar dödade
och tusentals engelska nybyggare flydde med hustrur och barn från sina
hem i vestra Virginien. Den 29 Juli erhöll Detroit undsättning af 260
man under Dalyells befäl. Denne gjorde kort derpå ett utfall från fästet,
men blef slagen vid Bloody Run (den 31 Juli). Bouquet med omkr. 500
man, de fleste skottar, ryckte emellertid öfver Alleghany-bergen till
Fort Pitts och Detroits undsättning och lyckades slå ett större antal in-
dianer på flykten vid Edge Hill (d. 5 o. 6 Aug.), men förloradei striden
en fjerdedel af sin styrka. Först sedan fransmännen i Illinois uppmanat
indianerna att sluta fred med engelsmännen och först sedan Pontiac blif-
vit öfvergifven af de flesta bundsförvandterna upphäfde han belägringen
af Detroit (den 1 Nov.) I Juli påföljande år ryckte Bradstreet med 1100
man till Niagara och slöt der fred med 22 indianstammar, kom i Septem-
ber till Detroit och slöt der fred med ottawaerna, chippewaerna och an-
dra stammar. Pontiac begaf sig då med 200 krigare till Illinois och ned-
satte sig, enligt hvad en sägen meddelar, vid Kankakeefloden och ingick
förbund med pottawatomierna derstädes. Detta förtörnade illinoierna
och sedan Pontiac med sina krigare och bundsförvandter börjat jaga
bufflar vester om floden skall krig med illinoierna hafva utbrutit, i hvil-
ket de sistnämde besegrades. Ett möte för slutande af fred hölls efter
en tid nära nuvarande Joliet. TIllinoierna ville dock icke ingå på potta-
watomiernas fredsvilkor och de förres höfding, Kineboo, blef slutligen så
förbittrad på Pontiac för dennes mot illinoierna fiendtliga tal att han ned-
högg honom under det han talade i rådsförsamlingen. (Enligt en annan
uppgift skall Pontiac hafva blifvit mördad af en indian i engelsmännens
tjenst ). Kriget mot illinoierna fortsattes och slutade icke förr än hela
denna stam utrotats från jorden. Bancroft uppger (VI: 297) att Pontiac
mördades i April 1769.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
