Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1y
den bl. a. antog resolutioner, i hvilka upprätthållandet af en
stående här inom kolonien under fredstid förklarades vara ett
ingrepp i folkets fri- och rättigheter. Sedan de anslag guver-
nören äskat blifvit af den lagstiftande församlingen vägrade,
upplöstes densamma och medlemmarne hemf örlofvades; styrkta
i sitt beslut att kämpa till det yttersta för frihet och rätt.
Kolonisterna läto icke afskräcka sig i sitt beslut af under-
rättelsen om det sorgliga öde som drabbat den franska repubti-
ken Lowisiana, hvilken efter en kort tillvaro dukade under för
spaniorernas list och våld 1). ’’Frihetens eld vårdades af män
lika oförskräckta som Daniel Boone,” hvilken vid denna tid
genomströfvade med 5 följeslagar vesterns vildmarker och
srundade det första nybygget i nuvarande Kentucky. Af nä-
stan alla kolonierna fattades beslut att icke från moderlandet
införsla några handelsvaror förr än alla tull-lagar blifvit upp-
häfda och den, som bröt mot dessa beslut, var icke trygg till
if och egendom. Frihet var patrioternas” valspråk, oaf-
hängighet det mål, som började småningom framstå för deras
blick.
1) Republiken Louisiana. Den 10 Juli 1765 meddelade den stolte
spanioren Antonio De Ulloa för det höga rådet i New Orleans, att han
blifvit utnämd att taga den af Frankrike mot folkets vilja afträdda sta-
den i besittning för spanska kronans räkning. Han kom också den 5
Mars 1766 i sällskap med 3 kapucinermunkar och 80 soldater till New
Orleans. Den franska garnisonen (300 man) vägrade att aflägga tro-
hetsed och inträda i spansk tjenst och folket ville på inga vilkor utbyta
den franska flaggan mot den spanska. Ulloa flyttade efter en tid från
staden och densamma fick sköta sig sjelf, hvilket icke var lätt, helst som
det oinlösta pappersmyntet uppgick till 7 millioner livres. Förslag
väcktes att förvandla staden till en republik lik Amsterdam. Den lag-
stiftande församlingen skulle bestå ar 14 valda ombud och den verkstäl-
lande makten läggas i händerna på en protector.” Borgarena yrkade
fri handel med Frankrike och Amerika samt framför allt att blifva be-
friade från Ulloa. (Denne afreste också inom kort till Havana). Sedan
borgarenas böner till Frankrike om hjelp och skydd lemnats utan syn-
nerligt afseende kom den spanske befälhafvaren O”Reilly den 8 Augusti
1769 till New Orleans med en flotta af 24 fartyg och 3000 man. Han tog
staden i besittning och lyckades genom list få ledarne af den republi-
kanska rörelsen i sina händer. Fem dömdes till döden och afrättades
(den 25 Okt.) och sex dömdes till fängelse. New Orleans folkmängd
var då 1801 hvita, 31 fria negrer, 68 af blandad race, 60 indianer och
1225 slafvar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
