Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Ryktet om striderna vid Lexington och Concord flög som
en löpeld genom landet; och folket grep till vapen. Milis-
trupper från New Hampshire, Connecticut, Rhode Island och
andra kolonier i New England 1) skyndade under Starks,
Putnams, Greens och andra valda officerares befäl till Boston,
hvarest förskansningar börjat uppkastas från Roxbury till
Mystic-foden. Om aftonen den 18 April voro jemförelsevis
få kolonister beredde att omedelbart börja öppet krig mot mo-
derlandet: den 19 i samma månad "voro konungens guvernör
och konungens här strängt belägrade i Boston” 2).
Ett par veckor derefter samlade sig å östra sidan om
Champlain-sjön en hop milistrupper från Vermont och Con-
necticut i afsigt att anfalla Ticonderoga, i hvilket fäste funnos
stora vapen- och ammunitionsförråd. Anfallsstyrkan bestod
ar 270 man, anförda af Ethan Allen och Seth Warner, hvilka
åtföljdes på detta tåg af den tappre patrioten ’ Benedict Ar-
1) Det var dock icke blott i New England som folket väpnade sig. I
New York stängde folket tullhuset och "både episkopaler och presbyte-
rianer ingingo derefter i miliskompanierna.” I New Jersey var folket
villigt att "våga lif och blod för bröderna i Massachusetts.” Till och
med qväkarne i Pennsylvanien började öfva sig i vapens bruk. I Dela-
ware upprättades miliskompanier, i hvilka icke så få svenskar ingingo.
I Virginien hade guvernör Dunmore den 20 April låtit bortföra krut ur
ett kruthus i Williamsburg. Detta uppretade folket, som yrkade att
krutet skulle återställas. Patrick Henry stälde sig i spetsen för milis-
trupperna och marscherade mot Williamsburg. Guvernören hotade då
att förklara slafvarne fria, men betalade slutligen krutet med 330 pounds
sterling. Sedan han derefter utfärdat en proklamation mot Henry och
hans "bedragne följeslagar,” sökte han skydd å ett engelskt skepp undan
folkets förbittring. I Norra Carolina förklarade borgarena i Charlotte,
att de icke voro skyldiga Englands konung trohet, att de voro fria och
oafhängiga. Detta var den första offentliga sjelfständighetsförklaringen
i Amerika, under detta tidehvarf. Södra Carolina beslutade uppställa
2 infanteriregementen och ett regemente "rangers.” I Georgien uppgick
milisstyrkan inom kort till 3000 man och medborgarena firade konungens
födelsedag med att bryta sig in i de kungliga förrådshusen ceh plundra
dem på kulor och krut samt derefter uppresa "frihets-pålar.”
2) I Roxbury fördes befälet af Johan Thomas, i Cambridge af A.
Ward. Disciplin saknades dock. En stor del af trupperna återvände till
sina hem efter en kort tid. Artilleriet i amerikanernas läger bestod af 7
kanoner i Cambridge och 16 i Watertown och flera af dessa voro obruk-
bara. Det krutförråd som samlats i olika counties, uppgick icke till 68
tunnor, (barrels).
ÅNS
ÖA a TE "ia
FSE (å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
