Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
då tillbaka till Wolfes Cove. Arnold hade samtidigt härmed
blifvit sårad och nödgats lemna befälet till kapten Morgan.
Denne lyckades med 300 man intränga i den lägre delen af
staden, men blef här omringad och måste med sina trupper
sträcka vapen. Striden kostade amerikanerne 160 döda och
426 fångar; engelsmännen förlorade endast 20 man. Arnold
drog sig nu tillbaka och gick i vinterqvarter 3 mil från Que-
bee. I April 1776 öfvertogs befälet af general Wooster, som
snart öfverlemnade detsamma till general Thomas. Vid ryk-
tet att engelsmännen erhållit förstärkning och att Carleton
nalkades med en betydlig styrka anträdde amerikanerna ett
skyndsamt återtåg och utrymde före Juni månad hela Canadal).
b) 1776 års händelser — Den engelska regeringen fä-
- stade icke afseende vid kontinentalkongressens skrifvelser,
utan parlamentet antog i det stället lagförslag, hvilka förbjödo
handel med kolonierna, tilläto uppbringande af amerikanska
fartyg och värfning eller rättare köp af tyska trupper 2), samt
öfversändande af 25, 000 man till kolonierna för upprorets
kufvande. Allt detta manade amerikanerna till de ifrigaste
rustningar. Militärförråd samlades, krut köptes i utländska
hamnar, kapare utrustades och härens leder färstärktes. Wa-
shingtons styrka, som småningom sammansmält till 10,000
man, steg åter i Februari 1776 till 14,000 och kongressen yr-
kade, att han skulle med densamma, om möjligt, drifva en-
gelsmännen från Boston.
betraktades såsom en nationalolycka.” Hans sista ord voro: "New
Yorks-boer! ’ Ni rädens väl icke att följa efter, då eder general går i
spetsen. Framåt, marsch!” — Hans vapenbroder, den förut omnämde
Filip Schuyler var född i Albany, New York, 1733, hade deltagit i det
franska och indiankriget och afled i Albany 1804.
1) Under det amerikanerna kämpade mot engelsmännen i Canada
oroade engelska kryssare New Englands kuster. Falmouth—nuvarande
Portland — som då räknade 500 hus lades den 18 Okt. 1775 i aska för
visadt motstånd mot de engelska myndigheterna. Norfolk,det största och
rikaste town” i Virginien blef en tid derefter (den 1 Jan. 1775) på inrå-
dan af Virginiens guvernör (lord Dunmore)bombarderadt cch brändt för
sin vägran att anskaffa de engelska trupperna proviant.
2) Värfvade, nesligt hopsamlade och mot guld till England sålda
tyskar, hessare, hannoveraner och waldeckare m. fl. fördes öfver hafvet
för att pröfva sin europeiska krigskonst mot Nya verldens frie söner.
(Weber). :
3
Pen mate RAR Vito pt MA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
