Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
segren. Amerikanerna förlorade dock endast 229 man, en-
gelsmännen 300 (enligt andra uppgifter 500) hvarjemte om-
kring 1000 (enligt andra uppgifter 1500) tyskar deserterade.
Clinton begaf sig efter striden till New York. Washington
åter öfvergick Hudsonfloden och slog läger å White Plains,
hvarest han stannade till dess hösten inbröt. Han förlade då
sina trupper i närheten af New York och uppslog sitt hög-
qvarter i Middlebrook, New Jersey.
Den 6 Juli ankom en fransk flotta (12 linieskepp och 4
fregatter) under grefve D’ Estaing 1) till Delawarefloden i af-
sigtattidensammainnestänga den engelska flottan, hvilken dock
redan återseglat till New Yorks hamn. Amiralen styrde derföre
med sin ombord varande styrka (4000 man) till Newport,
Rhode Island, hvarest låg en engelsk här af 6000 man under
general Pigot. Amerikanerna, anförda af general Sullivan 2),
skulle, enligt i krigsråd fattadt beslut, landstiga å den norra
ändan af ön och börja till lands belägra staden under det
D’Estaing inneslöt densamme från sjösidan. Den engelska tot-
tan visade sig emellertid inom kort ute på hafvet i närheten
af ön och D’Estaing utlopp då från hamnen med den franska
flottan för att utkämpa en sjöbatalj med fienden (den 12 Au-
gusti). En orkanlik storm nödgade dock de båda amiralerna
att inställa striden. För att reparera de skador, som nämda
storm tillfogat skeppen, afseglade D’Estaing kort derefter,
trots Sullivans, Lafayettes och Greenes insagor, till Boston 3)
och amerikanerna nödgades då upphäfva stadens belägring
och draga sig tillbaka, alltjemt förföljda af engelsmännen.
Det lyckades dock Sullivan att — efter det fienden den 29
tor” öfver hären, deltog med utmärkelse i detta slag. — Likaledes ut-
märkte sig en artillerists hustru Maria Pitcher, hvilken, efter det hennes
man stupat, intog hans plats vid kanonen och "serverade densamme med
säker hand.” Washington utnämde henne efter slaget till sergeant i
armeen.
1) Grefve D’ Estoing var född i Frankrike 1729 och blef under fran-
ska revolutionen förd till guillotinen 1794.
2) Johan Sullivan var född i Berwick, Maine, 1740 och afled i Dur-
ham, New Hampshire 1795.
3) D’Estaing begaf sig efter en tid till Westindien för att anfalla
engelsmännens dervarande. besittningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
