Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
skrifvare kallas helt enkelt ’"stråtröfvare,” 1) funno under
det de visiterade Andrés kläder flera af. Arnolds skrifvelser i
den ene af stöflarne Fången förklarades nu vara spion, alla
hans anbud att betala hög lösepenning för sin frihet alislogos,
han fördes till North Castle, hvars kommendant öfverste
Jameson obetänksamt nog tillät honom att skrifva till Arnold
och underrätta denne om hvad som timat. Arnold begaf sig
då utan dröjsmål å ett engelskt örlogsfartyg och undkom till
New York. André deremot blef — då Clinton ej ville ut-
lemna förrädaren — stäld för en krigsrätt och dömd till dö-
den 2) samt hängdes i Trappan, New Jersey, den 2 Oktober.
Hvar och en af de 3 män, hvilka gripit honom, erhöll af kon-
gressen en silfvermedalj och en lifstidspension af 200 dollars
Arnold gick i engelsk tjenst, erhöll en belöning af 6300
pounds sterling för sitt förräderi samt utmärkte sig under föl-
jandeåri kriget mot amerikanerna 3). Han afledi London 1801.
1) Det var förbjudet att föra lifemedel till den af engelsmännen
besatta staden (New York) och på det att denna befallning icke skulle
varda en död bokstaf, tilläts hvem som helst, som inom ett visst afstånd
från New York påträffade boskap o. d., att bemäktiga sig densamma.
Små hopar ströfvade derföre ständigt omkring för att göra byte. Sed-
vanan hade småninzom utvidgat denna rättighet,att den omfattade plund-
ring äfven af dem, som påträffades stadda på resa till eller ifrån staden.
(Schoyen). Det var med sådana plundrare André sammanträffade.
2) I den krigsrätt som dömde André till döden, sutto 14 generaler
bland dem Lafayette, Greene, Steuben och Stirling. André försvarade
sig på ett utmärkt sätt. Han förnekade, att han var en spion, ty han
hade på den amerikanske generalens inbjudning kommit inom amerika-
nernas förpostlinier och han hade med samme generals pass begifvit
sig derifrån. Allt hvad han androg till sitt försvar kunde dock icke
rädda honom. Till och med hans begäran, som han framstälde efter det
dom fallit, att han måtte blifva arkebuserad afslogs af Washington. ÅAn-
drés lik begrafdes å afrättsplatsen, men fördes sedermera till England
och begrafdes i Westminster Abbey i London.
3) Amerikanerna gjorde fera försök att få Arnold såsom fånge i
sina händer. Ett af dessa må här nämnas. En Virginiabo Johan
Champe deserterade från amerikanerna och förenade sig med Arnolds
soldater i afsigt att gripa förrädaren och bringa honom till det amerikan-
ska lägret. Arnold flyttade emellertid sitt höggvarter och Champe såg
sig derigenom urståndsatt att bringa sin plan i verkställighet. Han
nödgades en tid tjenstgöra i den engelska hären, men deserterade vid
" första lägliga tillfälle och begaf sig till sina gamla vapenbröder. Wa-
shington belönade honom för hans djerfva försök och befriade honom
från vidare tjenstgöring.
— = x
Frang lir Rö rönn For NARE 064
ee
Sr ORKAR
REAR RANE
RA
AGHEEBORA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
