- Project Runeberg -  Förenta Staternas Historia från och med Frihetskriget till närvarande tid (1763-1881) /
113

(1880) [MARC] Author: Johan Alfred Enander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

4. Förenta Staternas inre ställning. "Under ifrågava- -
rande tidsskede utvecklades landets åkerbruk, bergsbruk, han-
del och sjöfart öfver all förväntan, trots indiankriget och de
af partilidelserna uppväckta inre oroligheterna. Utförseln
steg ända till 56 millioner dollars och införseln ökades i samma
mån. Bland vigtiga tilldragelser, som under tiden timade i
landet, må nämnas följande:

Den gula febern utbröt i Augusti 1793 i Philadelphia och
bortryckte under loppet af 3 månader 4000 personer 1). —
Kort derefter utbröt i vestra Pennsylvanien det s. k. whiskey-
upproret. Bland folket i nämda stat hade bildats demokratiska
sällskap, liknande jakobinerklubbarne i Paris, och dessa säll-
skap fattade beslut att icke till nationalregeringen gälda tull å
whiskey eller andra starka drycker. Afoiften skulle, sade de,
höja priset på dylika varor och tullens utkräfvande lägga en
för stor makt i nationalregeringens hand; derföre ville de för
"tullfrihet å whiskey offra lif och blod.” Med vapen i hand
bortdrefvo de nationalregeringens tjenstemän och vägrade hör-
samma presidentens proklamation, i hvilken han uppmanade
dem att afstå från sitt företag. General Lee sändes då med
milistrupper från Pennsylvanien och Virginien till den oroliga
landsändan, och vid hans ankomst (i Okt. 1795) nedlade ’in-
surgenterna” sina vapen och "begåfvo sig hvar och en till
sitt” Regeringens beslutsamma uppträdande var dock länge
ett föremål för demokratpartiets klander. — Slafverifrågan,
hvilken redan 1790 dryftats i kongressen 2), kom 1794 åter
på dagordningen, och beslöt kongressen att inga fartyg fingo i
Förenta Staterna utrustas för slafhandel med andra land. De

1) Bland de läkare, hvilka troget qvarstannade i den pestsmittade
staden för att bistå de sjuke, var den berömde doktor Benjamin Rush
(T1818).

2) Qväkarne i flera stater hade 1799 i en skrifvelse yrkat att slaf-
handeln måtte förbjudas ; en liknande begäran hade "Pennsylvania So-
ciety for the Abolishon of Slavery” framstält i en skrifvelse, hvilken
Benjamin Franklin undertecknadt få veckor före sin död. Dessa skrif-
velser uppväckte "bittra känslor” hos sydstaternas, isynnerhet hos Södra
Carolinas och Georgiens ställföreträdare, hvilka togo slafveriet i försvar
och på det häftigaste ogillade och fördömde alla mot slafveri-"institutio-
nen” rigtade stämplingar.

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enanderusa/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free