Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
III. FREDEN I GENT. Fredsunderhandlingar mellan
För. Staterna och England hade öppnats redan i slutet af
1813. Det beslöts till en början, att de amerikanske ’"’freds-
kommissarierna” Johan Quincy Adams, J. A. Bayard, H.
Clay, J. Russell och A. Gallatin skulle sammanträda med en-
gelska ombud 1 Göteborg, Sverige, men sedermera förlades
underhandiingarne till Gent i Belgien. Här afslöts under
rysk bemedling fred mellan För. Staterna och England den
24 December 1814. Underrättelsen derom nådde dock icke
Amerika förr än omkring en månad efter slaget vid New Or-
leans. I fredstraktaten omnämdes icke med ett ord de orsa-
ker, som hade föranledt kriget, men i densamme stadgades, att
fiendtligheterna skulle upphöra, fångarne utvexlas, de vapen-
tagna besittningarne återlemnas och "allt blifva i detta afse-
ende såsom före krigets början.” Amerikanerna förbundo
sig derjemte att medverka till slafhandelns afskaffande. Båda
makterna hade lidit stora förluster under kriget. I Förenta
Staterna hade kriget ökat nationalskulden till 120 millioner
dollars, skattkammaren var tom, krediten förstörd, kusterna
härjade, handelsflottan tillintetgjord, nästan all industri i lä-
gervall 1). Det var derföre icke underligt, att folket med
1) Fngland afslöt med ära den 20 åriga striden. Det hade tillin-
tetgjort fransmännens, spaniorernas, holländarnes och amerikanernas
fÅottor, utvidgat sina besittningar förskaffat sig fördelaktiga handelsför-
drag med de flesta stater i Europa och Amerika. Men under det att en
liten del af folket samlade ofantlig: rikedomar, nedsjönk den stora massan
i den mest tryckande fattigdom. De kostsamma krigen till lands och sjös
samt de oräkneliga subsiderna tll kontinentens regeringar höjde natio-
nalskulden till nära 900 millioner pounds sterling, så att de årliga rän-
torna uppgingo till omkring 34 millioner samma mynt. Denna enorma
skuld och en slösande hoffållning uppdrefvo statsuppgifterua så högt att
de nödiga summorna kunde tillhopaskrapas endast genom en alltjemt
ökad beskattning på alla handelsartiklar, lifsmedel, inkomster, hus och
fast egendom. Härigenom blefvo de små landtegendomarne och indu-
striidkarne med inskränkta kapitaler alldeles utarmade; den fasta egen-
domen kom i händerna på förmögnare adelsmän, som visste att öka sina
inkomster genom de högre räntor förpaktarne måste betala och gencm
de spanmäålslagar de förstodo utverka emot införseln af utländsk säd ; in-
dustrien idkades slutligen blott af de rika fabriksherrarne, som genom
utvidgad rörelse alldeles öfverfyglade de obemedlade arbetarne; på så-
dant sätt försvann handtverksståndet småningom, den af borgare bestå-
ende medelklassen aftog under det att mängden af fabriksarbetare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
