Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
jubel helsade fredsunderrättelsen, som bragtes till New York
den 11 Februari, att de män, som för några år tillbaka yrkade
krig, nu med hänryckning ropade "fred! fred!” på stadsga-
torna, att nästan hvarje hus i städerna illuminerades och att
kongressen utan dröjsmål ratifierade fredstraktaten den 11
Februari 1815.
IV. TIESSKEDET FRÅN FREDEN I GENT TILL MONROES
STYRELSE. 1. Nytt krig mot Barbareskstaterna. Från
1795 till 1812 hade Förenta Staterna betalt en årlig tribut
till Barbareskstaterna i Afrika. Under kriget mellan För.
Staterna och England bröt bejen i Algier emellertid den in-
gånga fredstraktaten, uppbringade flera amerikanska fartyg
och sålde deras besättningar i slafveri. Tripoli och Tunis
följde det gifna föredömet. För att hämma dessa makters
sjöröfveri” sändes Decatur med en amerikansk eskader till
Medelhafvet i Maj 1813 och iyckades derstädes uppbringa två
af Algiers större krigsfartyg (i medlet af Juni), seglade der-
efter till landets hufvudstad och tvingade den förskräckte
bejen att sluta fred. Den sistnämde skulle enligt fredstrakta-
ten gälda de förluster amerikanerna lidit under kriget mot
honom (6 millioner dollars), lössläppa alla de tagna fångarne
utan lösen och afstå från alla anspråk å tribut från Förenta
Staterna. Decatur seglade derefter till Tunis och Tripoli och
nödgade dessa makter att till För. Staterne gälda ersättning
för de amerikanska fartyg engelsmännen uppbringat i nämda
makters hamnar. Amerikanernas handelsfartyg angrepos icke
derefter af Barbareskstaternas sjöröfvare.
2. Förenta Staternas bank. Förenta Staternas finanser
voro till följe af kriget mot England dåliga. De flesta ban-
kerna i landet hade ramlat, klingande mynt var sällsynt och
pappersmyntet egde ringa värde. Den år 1791 utfärdade
oktrojen för landets nationalbank gick till ända 1811. Tre år
derefter antogs af kongressen ettlagförslag att oktroj skulle ut-
färdas för en nationalbank med ett kapital af 30 millioner
lefde allenast för dagen, på ett ganska betänkligt sätt deremot tilltog.
De tunga fattigskatter, som pålades kommunerna, samt regeringens då
och då beviljade tillskott förmådde icke hämma eländet. (e. Webers
Weltgeschichte III, 794).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
