Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
mot den amerikanska republiken, underskref han fördraget
1820, och de fästen och militärposter, hvilka amerikanerna
med våld bemäktigat sig, öfverlemnades till de senare 1821.
Ett icke ringa antal plantageegare drefvo strax derefter sina
slaf hopar in i "det nya landet” och togo i besittning områden,
hvilka innehades af seminolerna. Något afseende fästades
icke derå, att dessa åkerbruksidkande indianer, voro enligt.
landets lagar egare af nämda områden. För ’’slafinstitutionen”
måste alla rättsanspråk falla. Makt var rätt; allt, som kunde
främja slafverisystemets utbredning, var tillåtligt Ingen torde
kunna förneka att köpet” af Florida var för För. Staterna
gagneligt, men från moralisk synpunkt betraktadt låter köpet
eller rättare det sätt, på hvilket det afslöts, svårligen försvara
sig.
z 3. Monroe doktrinen. Då Södra Amerikas och Mexikos
spanska kolonier afkastade moderlandets tunga ok, som de
burit i tre sekler, och förklarade sig för sjelfständiga stater
samt rustade sig till kamp för sin frihet, skyndade en mängd
amerikaner, i synnerhet naturaliserade irländare, att ställa si
under dessa republikers fanor. I kongressen arbetade Clay
med ifver på att få deras sjelfständighet erkänd af För BSta-
terna, hvilket dock icke lyckades förr än i Mars 1822. På-
följande år uttalade presidenten i sitt af statssekreteraren åt-
minstone delvis författade budskap den s. k. Monroedoktrinen:
"att de amerikanska kontinenterna icke hädanefter skulle be-
traktas såsom föremål för framtida kolonisering af några eu-
ropeiska makter,” att det var omöjligt för nägon af dem "att
utsträcka sitt politiska system till någon del af dessa kontinen-
ter, utan att på samma gång bringa vår fred och lycka ifara.”
Han framhöll vidare, att hvarje sådant försök till maktutvidg-
ning i en eller annan form borde af För. Staterna ogillas och
bekämpas. Denna grundsats eller doktrin har ända till vår
tid varit bestämmande för För. Staternas politik.
III. TIDSSKEDET 1824-—1827. 1. Lafayettes besök.
Den 13 Augusti 1824 ankom Lafayette till Förenta Staterna
på ett besök och mottogs öfverallt med hedersbevisningar.
Han qvardröjde omkring ett år och besökte derunder de 24
staterna samt var närvarande vid eorundläggningen af Bunker
11
Sa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
