Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
för en ytterst låg dagspenning. Från ruinerna efter de ram-
lade bankerna kunde nationalregeringen icke utfå sina medel
och skatterna inflöto oregelbundet. I ännu sämre ställning
voro de. olika staterna, inom hvilka spekulationsfebern härjat
och hvarest man nyligen icke kunde nog höegljudt lofsjunga
den ’"Öoda tid,” som det oinlösbara pappersmyntet skapat.
Illinois som egde en folkmängd af omkring 476,000 — de
feste fattiga nybyggare — hade under några få år åsamkat
sig en skuld, som uppgick till öfver 14 millioner dollars, hvilka
penningar blifvit till större delen använda för byggandet af
jernvägar och TIllinois-kanalen. Indiana med 685,000 inne-
byggare hade också en skuld af omkring 14 a 15 millioner
dollars, hvilka penningar blifvit använda för byggande af Erie-
kanalen. Flera andra stater voroi en liknande ställning. Efter
det krisen utbrutit vägrade Mississippi och Florida att betala
sina skulder. Åtta andra stater: Illinois, Indiana, Michigan,
Pennsylvanien, Maryland, Mississippi och Arkansas följde
visserligen icke det klandervärda föredömet, men voro dock
oförmögna att uppfylla sina förbindelser. Under många år
kunde dessa stater icke ens betala intresse å sina skulder, myc-
ket mindre kapitalet.
2. Förenta Staternas skattkammare. Weohigpartiet klan-
drade demokraterna för den dåliga tiden och yrkade, att det
s. k. "specie cirkuläret” skulle upphäfvas. Van Buren väg-
rade emellertid att hörsamma en sådan yrkan, men samman-
kallade kongressen till ett urtima möte för att lagstifta 1 f-
nansfrågan. Vid mötet väcktes förslag om upprättande af en
sjelfständig Förenta Staternas skattkammare och filialskatt-
kamrar (sub treasuries) i landets förnämsta städer. TI stället
för att insätta regeringens inkomster i statsbanker, skulle de
förvaras i dessa skattkamrar, för hvilka af nationalregeringen
utnämde tjenstemän stodo i syetsen. Detta förslag uppväckte
ett skarpt motstånd. Man påstod, att genom detsamma lades
en för stor makt i nationalregeringens händer, en makt, som
kunde för vinnande af politiska ändamål användas så att den
«störande inverkade på landets affärslif.” Samma skäl som
förut anfört mot För. Stat:s bank anfördes nu mot den före-
slagna skattkammaren med dess fiialskattkamrar. Förslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
