Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
derefter mexikanerna i San Antonio hvarefter han i förening
med general Pillow samma dag stormade ett af fästningsver-
ken å Churubuscos höjder och general Twiggs ett annat. Ef-
ter flera timmars strid var hela den stora mexikanska hären
drifven från dess fästningar och förskansningar. Dess förlust :
uppgick till öfver 7000 man, amerikanernas till 1015.
Den 21 Augusti uppsiog gen. Scott sitt högqvarter i Ta-
cubaya; och afslöto mexikanerna med honom kort derefter en
vapenhvila för inledande af fredsunderhandlingar. Mexika-
nerna visade sig dock obenägna att ingå på amerikanernas for-
dringar och rustade sig till en "strid på lif och död.” Kyrko-
klockorna i hufvudstaden götos till kanoner, fästningsverken
förstärktes och folket i provinserna kallades att gripa till va-
pen och föra guerillakrig mot inkräktarne. Då uppsade gen.
Scott den ingångna vapenhvilan och gaf gen. Worth order att
intaga Molino del Rey. Den 8 September framryckte ameri-
kanerna mot nämda fäste och en strid uppstod, i hvilken
mexikanerna kämpade med stor tapperhet. tNära en fjerde-
del af gen. Worths trupper stupade, bland dem ett stort antal
officerare. Amerikanerna stormade likväl fästet och togo
800 mexikaner jemte 52 officerare till fånga. Å den branta
bergshöjden C’hapoltepec, hvarest Montezumas praktfulla pa-
lats låg i forna dagar (se II del. sid. 117), var en stark fäst-
ning, hvilken amerikanerna började (den 12 Sept.) häftigt
bombardera. Sedan bresch skjutit å murarne, ryckte den
amerikanske hären under. generalerna Pillow och Quitman
upp för berget och stormade fästningen den 13 September.
De flyende mexikanerna förföljdes ända till hufvudstaden.
Gen. Quitman stormade de vid Belenporten uppstälda batte-
rierna och inträngde i sjelfva staden. Gen. Worth, som sla-
git Santa Annas reservtrupper, hvilka voro uppstälda vid
Chapotepec, tågade i mera vestlig rigtning och inträngde i
förstaden San Cosme. Påföljande dag (den 14 Sept.) in-
ryckte gen. Scott med hela hären i aztekernas gamla hufvud-
stad och planterade stjernbaneret å Mexikos nationalpalats:
Under de första 24 timmarne derefter oroades amerikanerna
af omkring 2000 brottslingar, hvilka Santa Anna föregående
natt utsläppt från fängelserna, innan han med sin här lem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
