Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
5. Fred. Den 2 Februari 1848 afslöts i Guadaloupe
Hidalgo (en by 4 mil från staden Mexiko) ett fredsfördrag
mellan Förenta Staterna och Mexiko. Sistnämda makt af-
trädde dervid Texas till Rio Grande, New Mexiko och Cali-
fornien. Gränslinien mellan de båda republikerna skulle hä-
danefter vara Rio Grande från dess mynning till New Mexiko,
nämda provins södra gräns till dess vestligare punkt, derefter
provinsens vestra gräns norrut till Gilafloden, denna fod till
hennes förening med Coloradofloden, derifrån en rak linie till
en punkt liggande 19 mil söder om San Diego. För. Staterna
förband sig att till Mexiko betala 15 millioner dollars samt att
ofvertaga Mexikos skulder till amerikanska medborgare, hvilka
skulder uppskattades till öfver 3 millioner dollars. Sedan
fredsfördraget ratifierats proklamerades freden den 4 Juli 1848.
III. FÖRENTA STATERNAS INRE UTVECKLING OCH
FRAMÅTSKRIDARDE. 1. Slafverifrågan. De från Mexiko
vapentagna ’"territorierna” blefvo snart ett tvisteämne mellan
sydstaterna och nordstaterna. Redan i Augusti 1846 väckte
David Wilmot från Pennsylvanien det s. k. Wilmot Proviso,
ett förslag, som stadgade, att slafveri ej skulle tillåtas i de
«provinser, ” hvilka möjligen komme att afträdas till Förenta
Staterna i freden med Mexiko. Förslaget blef visserligen icke
antaget, men i och med detsamma som frågan bragtes inför
kongressen uppstod en häftig debatt mellan kämparne för
och emot slafveriets utbredning, en ordkamp, hvilken kraftigt
bidrog till att öka antalet af nordstaternas abolitionister, hvilka
af humanitets-, religiösa och politiska skäl yrkade slafveriets
upphäfvande. Den ledde derjemte till en splittring af demo-
kratpartiet, i det ett stort antal demokrater, hvilka icke voro
radikala abolitionister, men dock motståndare till slafveriets
utsträckning till territorierna, förenade sig med "frihetsparti-
ets” medlemmar och med en del forna whigs och bildade det
s. k. "free-soil ( fri-lands) partiet.”
Shields, Cadwalader, öfverste Harney, kaptenerna Robert E. Lee, J.
Hooker, J. L. Reno, Robert Anderson, öfverstelöjtnanterna E. V. Sumner
och J>E. Johnston, löjtnanterna U. S. Grant, P.G. F. Beauregard, D.
H. Hill, Thomas J. Jackson, G. B. McCle’lan, Don Carl<s Buell, J.
Longstreet, N. Lyon, E. Van Dorn och J. Sedgwick m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
