- Project Runeberg -  Förenta Staternas Historia från och med Frihetskriget till närvarande tid (1763-1881) /
252

(1880) [MARC] Author: Johan Alfred Enander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252

gamle, tappre general Scott tog afsked, blef general McClellan
utnämd till högste bef älhafvare för Förenta dStaternas ar-
meer. Det i nordstaterna hysta hoppet, att han skulle besluta
sig för att gå anfallsvis tillväga och "plantera stjernbaneret å
Richmonds vallar” gick dock icke i fullbordan. De enda stri-
der, hvilka utkämpades, voro skärmytslingar 1) mellan de båda
härarnes utposter. Men i samma mån som folkets förbopp-
ningar i nämda afseende svekos, förlorade öfverbefälhafvaren
folkets gunst, och det fans mer än en radikal republikan, som
låt förstå, att man icke kunde hoppas, att en demokratisk öf-
verbefälhafvare skulle visa sig synnerligt angelägen om att
fästa segren vid "de republikanske härarnes fanor.” — Miss-
nöje, paradt med misstankar, hvilka ofta voro oberättigade,
gjorde sig snart gällande icke blott hos medborgarne i allmän-
het, utan äfven inom hären. — I sjelfva krigskommissariet in-
smögo sig tidigt grofva svek och underslef, hvilka icke voro
egnade att ingifva förtroende för krigsministern och hans un-
derlydande, Dessa sistnämda tällade mången gång med leve-
rantörerna, då det gälde att begå underslef från nationalrege:
ringen, och oviljan mot deras förmän blef snart så stark, att
han måste från sin befattning aflägsnas 2).

1) Af dessa skärmytslingar må följande nämnas: General OC. P.
Stone, som låg med en styrka unionstrupper vid Poolesvill vid Potomac-
floden sände omkring 2000 man under öfverste E. D. Baker mot Lees.
burg. Trupperna öfvergingo floden vid Ball’s Bluf den 21 Oktober,
men blefvo af rebellerna besegrade. Halfva styrkan gick förlorad, Baker
stupade. (Denna strid kallas af några historieskrifvare slaget vid ZLees-
burgs Heights eller slaget vid Edwards Ferry). Två månader derefter
besegrade gen.E. 0. C. Ord en rebellstyrka vid Dranesville (den 20 Dec )
Mindre skärmytslingar mellan de båda härarne timade nästan hvarje dag
å olika ställen, men dessa kunna här icke uppräknas.

2) Leverantörerna kallas af en amerikansk författare med ett beteck-
nande namn"blodiglar.” De togo hög betalning för de sämsta varoroch de-
ras mål var att i hast blifva rika på regeringens bekostnad. Många af em-
betsmännen i krigskommissariet arbetade för att uppnå samma mål. De
utkräfde lön och lifsmedel för regementen, hvilka funnos till endast på
papperet. Infanteriregementen utgåfvos för att vara kavalleriregemen-
ten och betalning utkräfdes för inköp och underhåll af hästar som aldrig
blifvit köpta. Soldater, hvilka egde vänner med "politiskt inflytande”
erhöllo permission, men fingo under den tid de icke vistades i hären,utan
egnade sig åt sina enskilda affärer, uppbära lön lika så väl, som de sol-
dater, hvilka troget kämpade under unionens fana. Den nye krigsmini-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enanderusa/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free