Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
blefvo på det grymmaste plågade och misshandlade innan de
dödades och skalperades. Bland de olycklige offren för indi-
anernas "vilda mordlust” voro icke så få skandinaver (isyn-
nerhet norrmän) samt tyskar. New Ulm, en bufvudsakligen
af tyskar bebodd stad med omkring 1500 innebyggare, angreps
häftigt af indianerna och endast med svårighet lyckades dess
försvarare tillbakaslå anfallet 1). Staden utrymdes dock der-
efter af innebyggarne. Fort Ridgely belägrades, men undsat-
tes af öfverste (sedermera general) Henrik H. Sibley, soman-
kom från St. Paul med en styrka af 1,400 man. Indianerna
blefvo derefter besegrade vid Wood Lake den 18 September
och deras läger vid Chippewa-floden intogs den 26 i samma
månad. Lilla kråkan och många af hans krigare tågade nu
till Dakota. Flera hundra indianer hade dock dessförinnan
tillfångatagits och förts till Fort Snelling. Ett stort antal af
dessa fångar blefvo efter förhör dömda till döden, hvilket
straff likväl af president Lincoln för de fleste mildrades till
fängelse för längre eller kortare tid Endast 38 indianer,
hvilka begått flera blodsdåd än de öfrige, måste med lifvet
plikta derför. De hängdesi Mankato i Februari 1863. Un-
der de följande sommarmånaderna förnyade de fiendtliga stam-
marne sina härjningar, men möttes nu af ett kraftfullare motstånd
än under föregående år, Lilla Kråkan blef dödad och hans
krigare och bundsförvandter drefvos slutligen af gen. Sibley å
andra sidan Missourifloden.
11. Emancipationsproklamationen den 1 Januari 1863.
I öfverensstämmelse med sin den 22 September 1862 utfär-
dade kungörelse underskref president Lincoln den 1 Januari
1863 en emancipationsproklamationen, i hvilken bland annat
förklarades, att alla slafvar i de upproriska staterna voro för
alltid fria. Derigenom skänktes laglig frihet åt 3 millioner
menniskor, hvilka kommo i åtnjutande af "den stora nyårsgåf-
van” i samma mån som nationalregeringen förmådde under-
kufva upproret. Den vigtigza handlingen utfärdades icke
1) Indianerna hotade äfven St. Peter, i hvars närhet ett stort antal
svenskar äro bosatte. Icke så få af våra landsmän i Nicollet och närlig-
gånde counties deltogo i de ofvan omnämde striderna och utmärkte sig
derunder genom kallblodighet och tapperhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
