Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
Samma stater, som 1860 valde 78 republikanska och 37
demokratiska kongressmän, valde 1862 57 republikaner
och 67 oppositionsmän. Denna förminskning, till hvilken utan
tvifvel krigets motgångar och frågan om slafvarnes frigifvande
i icke ringa mån bidrogo, uppmuntrade den del af demokrat-
partiet, som stämplade i förening med rebellerna emot rege-
ringen. Dessa demokrater kunde icke i nog mörka färger
skildra regeringen, icke nog skarpt klandra kriget mot "brö.
deraa 1 sydstaterna”, «Hvarje dag, å hvilken de förnummo
att rebellerna lidit nederlag var för dem en sorgedag”.
Den 24 September 1862 hade president Jäncolm utfärdat
en order att habeas corpus-akten var suspenderad så länge
kriget varade och flera personer, hvilka gåfvo anledningar till
misstanka att de voro landsförrädare, hade derefter blifvit af
militärmyndigheterna arresterade. Detta framkallade det bitt-
raste klander af demokraterna, men kongressen deremot antog
ett lagförslag, som f örklarade, att presidenten var berättigad
till dylika åto: ärder. Icke långt derefter utfärdade general
Burnside från sitt hufvudqvarter i Cincinnati sin ryktbara or-
der N:o 38, enligt hvilken alla medborgare inom hans militär-
område, hvilka försökte understödja fienden skulle arresteras
såsom spioner och, om de förvunnos till brottet, lida dödsstraff
En af det demokratiska partiets "ledare” C’ L. Vallandigham,
som var en bitter fiende till nationalregeringen och lika ifrig
förfäktare af grundsatsen att kriget borde upphöra, trotsade
nämde order och höll ett tal i Mont Vernon, i hvilket han för-
dömde kriget, "hvars mål var, sade han, att krossa friheten,
upprätta despotismen, skänka de svarta friheten och bringa de
hvita i slafveri” och han förklarade, att om "regeringen så ön-
skat hade den för länge sedan kunnat bringa kriget till ärorikt
slut”, Han yttrade derjemte, att ju förr folket lät ursurpato-
rerna förstå, att det icke tillät dem inskränka friheten desto
bättre vore det”. För detta tal blef han i Maj 1863 arresterad,
stäld inför krigsrätt och dömd till fängelse under den tid kri-
get varade. Domen ändrades af president Lincoln, som be-
falde, att fången skulle sändas till rebellerna. Detta skedde
också. Vallandigham fördes till Richmond, hvarest han på
ett kallsinnigt sätt mottogs. Han begaf sig då till Canada
EN N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
