- Project Runeberg -  Förenta Staternas Historia från och med Frihetskriget till närvarande tid (1763-1881) /
316

(1880) [MARC] Author: Johan Alfred Enander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

förklarat sig vilja bränna staden och döda Jeff Davis och hela
hans kabinett

4. General U. S. Grant öfverbefälhafvare; krigshärarne;
fälttåget i Virginien ("James-kapanjen”): slagen i "the Wil-
derness”, vid Spottsylvania, North Anna, Cold Harbor, m.
ja ändra ställen. Unionens mest skarpsynte män hade under
de flydda åren af erfarenheten öfvertygats om, att det var nöd-
vändigt, att "unionens härar leddes af en mans vilja” Hit-
tills hade de kämpat snart sagdt oberoende af hvarandra.
«Under det den ene stridde låg den ändre ofta overksam”,
och gen, Lee kunde derföre utan synnerlig svårighet samla sin
styrka å den punkt, hvarest den bäst behöfdes. Kongressen
beslöt derföre, att en öfverbefälhafvare, en 8. k. <Lieutnant
general”, skulle utnämnas och härtill utsågs gen. U. S. Grant,
hvilken af presidenten mottog sin fullmakt den 9 Mars.

Rebellernas krigsstyrka var delad i två öster om Mississippi-
oden liggande härar. Den ene, som anfördes af gen. Lee,
låg 1 Virginien å södra stranden af Rapidanfioden och skyd-
dade hufvudstaden Richmond; den andre, som anfördes af
gen. Johnston, lågi Georgien bakom förskansningar vid Dalton
och skyddade Atlanta, centralpunkten för Sydwesterns jern-
vägsnät, den stad, hvarest rebellernas flesta militärförråd för-

varades. Det var endast med den största svårighet sydstaterna

lyckats uppställa och beväpna dessa båda härar; och på deras
segrar eller nederlag hvilade Konfedererade Staternas öde.
Den 1 Maj uppgingo unionshärarne på papperet till nära
1 million; men från denna styrka voro 109,000 man ’"deta-
cherade”, 117,000 man lågo på hospitalen eller voro oförmögna
att tjenstgöra, 66,000 man hade permission eller voro krigs-
fångar och 15,000 man voro borta utan permission. Häri-
genom förminskades unionsstyrkan till 662,345 man. Den
vester om Ålleghanybergen samlade hären, hvilken skulle tåga
mot gen. Johnston, anfördes af gen. W. T. Sherman; Poto-
mac-armeen, som skulle tåga mot gen. Lee, anfördes fortfa-
rande af gen. Meade. Den senare skulle understödjas af gen.
Sigels här, som låg i Shenandoahdalen och Westra Virginien,
af gen. Butlers här, som låg vid Ft Monroe, och af gen. Burn-
sides kår, som dock snart förenade sig ne Potomac- armeen.

Yr åh
NN a at (REN NA SAT NIE WUSTNEET Sr ve EC NS

rika,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enanderusa/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free