- Project Runeberg -  Ord och visor /
46

(1912) [MARC] Author: Axel Engdahl - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ord men inga visor - Sven i Rosenhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

broschyrer i landtbruk etc. Han har besett sig litet hvarstädes i vårt land, men Stockholm är ännu främmande för honom i realiteten.

»Till Stockholm skall jag,» sade han härom dagen. .»Och så skall jag ta hustru min med mig till Berlin. Det är så billigt att resa nu för tiden.»

»Slår skörden inte slint, ska det bli rätt snart,» till-lade han och kastade ett forskande och gladt öga ut öfver ängarna, där höstackarna stodo som soldater på långa led och skimrade i solljuset, flankerade af böljande haf re- och rågfält, som snart skola fylla de väntande ladorna.

Men — jag har kommit på af vägar. . .

Så är det alltid, och i synnerhet på landet. När man inte har brådt om — och jag har inte det — och går stora landsvägen fram, så är det mycket som fängslar ens intresse vid sidan om stråkvägen.

Den väg, jag i denna lilla blyertsteckning ville följa, har egentligen till mål: Rosenhagen — Sven i Rosenhagen, den typ, som mest fängslat mig. Vägen är allfararens, men Sven är min i detta ögonblick. Men jag vill söka dela med mig af honom. Han räcker till.

Sven i Rosenhagen kunde mycket väl kallas så, därför att han är en sven i sitt sinne och därför att han har en hage med de mest förtjusande rosor i. Han kommer min väg förbi ett par gånger i veckan med blomraor och visdom, som han själf odlat — ja, jag menar också visdomen. Sven är snart »sjuttiti» år. Han har utan klagan knogat uppför lifvets backe för att få se solen. Han ser henne nu, men i nedgående. Somliga gå åt orätt håll.

Men han klagar inte, fast han är fattig, Sven. Allt hvad han säger andas förnöjsamhet. Han talar lång-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enaxordo/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free