Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visor - Bellman. Vid bystaftäckningen å Lorensberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Hvad han har gifvit I veten alla, som älsken kvinnan och vin och sång!
Där Venus tjusar och täck’s befalla är Bacchi makt dock i grunden trång.
Ett arf han skänkt oss, som också räckte, att dela med af till andra land: för Nordens enhet han tanken väckte, att ena hjärtan med sångens band.
Nu har hans bild här man rest till tecken, att Bacchus, lekars och nöjens gud, har plånat ut alla dystra vecken af tråkigheter med glädjens bud.
Visst Wadmans ande sin olja ljutit på glädjens eld i »sin lilla vrå», men här, där snart alla träd ha brutits, det, gudi klagadt, behöfs nog två!
När Wadman vårdat hvad Bellman skapat,
är klart att mycket är i behåll:
en sång, som än ingen efterapat —
och så vårt lysande Par Bricole,
där Bellmans minne i vinlöf klädes
och sången klingar traditionell,
där intet barn utaf Bacchus rädes
att jubla fram: Vår Carl Michael!
Och.hör, I bröder och Orphei drängar — sjung nu vår mästare ett: gutår!
Sen till att stämde bli Edra strängar och strupen bättre än min förmår.
Ja, låt oss hvila vid denna källa, att njuta få af dess friska språng. . .
När Bellmans toner i vågor välla, då först förstå vi begreppet: sång!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>