Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kal Kalsons visbok - Schanätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Schanätt.
jVJu känns dä i kroppen att våren ä kommen ^ dä känns ner i tåa, dä känns ut i tommen, för kälen i själen, den börjar sitt lopp så snart som att vårsolas glans rinner opp.
En blir så besunnerli, blogen blir heter å ola i munnen blir såsom raketer å skärsilt till flecker en vänner sin håg mä hjättats kärälskliga juva bevåg.
Dän snön, som har snögat sig hastigt försvinner å dä som dän gömde en då igenfinner:
Schjanätt, ja dig älskar på nytt innerlig fast att du har varit otroligt mot mig.
Ja minnes di första, di ljuvliga gånger bland Slåttskogens palmar och fåglarnas sånger, när jag uppåt dig ej mig kunde se mätt å bjö dig på kaffi med kaker, Schjanätt.
Män nu ä dä slut, o Schjanätt mä din kälek, du bjuder mig intet din hand, män din smälek.
Nu går du i siden, befinnandes rik å hafvande plats i en moderbutik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
