Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag förstod inte då, att denne man ville lia
frihet att synda, men hans ord retade mig.
»Ni hädar!» sade jag. »Ni fruktar Gud, men
ni älskar honom inte!»
Han tog händerna ur fickorna och slängde dem
på ryggen, samt blef alldeles grå i ansiktet, —
det syntes, att han var arg.
»Om det är så eller inte, vet jag inte!»
svarade han, »men det förefaller mig, som om ni
rättfärdige tjänade Gud till måttstock för andras
synder. Funnes inte ni, så skulle Han kanske
bli mindre sträng i sitt fördömande af synden!»
En lång tid efter detta samtal tycktes han icke
alls lägga märke till mig, och hos mig började
uppspira en aggande fientlighet emot honom —
han blef mig ännu olidligare än Savelko.
Då jag på kvällen i min bön påminde mig hans
namn, flammade min själ upp i vrede, och det
var kanske då jag uttalade min första mänskliga
bön.
»Jag önskar inte, Herre, din barmhärtighet för
tjufven, — om straff åt honom ber jag! Låt
honom inte ostraffadt bestjäla fattigman!»
Och så brinnande bad jag om straff åt honom,
att jag till och med själf fasade för hans öde.
Kort därefter hade jag en sammandrabbning
med Migun, — han kom in på kontoret för att
be om bast, och jag var ensam där.
Jag frågade:
»Hvarför gör du dig jämt lustig öfver mig,
Säv el?»
Han visade tänderna och borrade sina hvassa
ögon i mitt ansikte.
»Å, mitt ärende är inte så viktigt, jag har bara
kommit för att be om litgt bast.»
Benen darrade under mig, och händerna knöto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
