Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
ilska. Han hade mig i sitt våld, men fast jag
förlorat allt mitt åt honom, kunde jag inte ens i
fråga om ett skurkstreck ge honom försteget. Jag
vägde falskt, då jag skulle taga emot linet,
stoppade pliktpengarne för otillåtligt begagnande af
gräsbete i min egen ficka, och pressade på allt
sätt slantar ur bönderna, men jag räknade icke
pengarne och behöll dem inte, alltsammans gick
till Titov, — fast inte gjorde det saken lättare
hvarken för mig eller bönderna.
Jag var, med ett ord sagdt, som förryckt hela
denna tid, tungt och kallt var det i mitt hjärta, j
Kom jag att tänka på Gud, var det, som om
tanken bränt mig, och mer än en gång öfverhopade
jag honom med förebråelser.
»Hvarför hindrar Du inte med Din styrka mig
från att falla, hvarför har Du pålagt mig en
pröfning, som jag inte kan bära, ser Du då inte,
Herre, att min själ går under?»
Det var stunder, då till och med Olga blef mig
främmande, då jag såg på henne och fientligt
tänkte:
»För din skull, olyckliga, har jag sålt min
själ!»
Men efteråt blygdes jag inför henne öfver denna
tanke, och då blef jag så öm och vänlig mot
henne, som jag förmådde.
Men, förstån I, det var inte af medömkan med
mig själf eller andra som jag pinades och skar
tänderna, utan af den stora förödmjukelsen, att
jag inte kunnat besegra Titov och underkastat mig
hans vilja. Då jag påminde mig, hvad ban sagt
om de rättfärdige, var det, som om jag frusit till
is. Och han tycktes förstå allt detta.
Han triumferade. Så säger han:
»Ja, din hycklare, du får väl lof att tänka på
en eremitkula åt dig, — att bo hos oss blir för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
