Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
tighet, och det är inte i godheten din styrka
ligger?»
När jag nu påminde mig dessa ord, så skäms
jag för min dumhet.
Efter barnets födsel undergick min hustru en
förändring, — hennes stämma blef starkare, bela
hennes kropp liksom rätade upp sig, och mot mig
ställde hon sig som i försvarsattityd. Hon blef
inte precis snål, men hon började räkna bitarne,
gaf mera sällan allmosor och kom ihåg, hur mycket
den och den bland bönderna var skyldig oss.
Om också skulden bara gällde fem kopek, så
glömde hon det icke. I början trodde jag, att
detta skulle gå öfver igen, jag hade då redan
börjat handla med fåglar och for två gånger i
månaden in till staden med mina burar. Fem
rubel och mer kunde jag förtjäna för hvar gång.
Vi hade en ko, ett tiotal höns, — hvad behöfde
vi mera?
Men Olgas ögon glänste missbelåtet. Och hade
jag med mig en present åt henne från staden,
beklagade hon sig:
»Hvad skulle det tjäna till? Du hade hellre
kunnat spara pengarne.»
Jag fann detta tråkigt och började därför allt
ifrigare ägna mig åt fågeljakten. Jag går ut i
skogen och lägger ut snaran, hänger mössan på
ett träd och lägger mig själf på marken, hvisslande
och funderande. Inom mig är lugnt och stilla,
jag känner inte längtan efter något. En tanke födes,
snuddar vid hjärtat och sjunker ner i det okända
som en stor sten i en sjö, efterlämnande liksom
denna en ringformig rörelse, en slags andaktsfull
stämning i själen.
I dessa stunder var Gud för mig den klara
lnmlen, det blånande fjärran, den guldbroderad©
höstliga skogen eller det silfverglittrande vinter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
