Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
toret. Jag hade redan länge lagt märke till
honom, — en ung man med immiga glasögon
och obetydligt utseende, som alltid gick bland
bröderna med brådskande och ljudlösa steg, krokig
och med nedböjdt hufvud, som om han inte ville
se något annat än vägen framför sig.
Dagen efter mitt samtal med abboten kom denne
Grischa in i bagarstugan — Michail hade gått
för att afge sin rapport för fader skattmästaren —
hälsade lågmäldt och frågade:
»Har ni varit hos abboten, broder?»
»Ja.»
»Talades ni vid?»
»Nej.»
»Körde han ut er?»
»Hvarför tror ni det?»
Han blef förlägen, rättade på glasögonen och sade:
»Ursäkta, för Guds skull!»
»Har han kanske kört ut er?»
Han nickade bekräftande.
Han satte sig på mjöllåren, kröp ihop med
hälarne stödda mot lårens kant och hostade torrt,
under det jag berättade honom, hvad abboten
sagt. Och plötsligt rusade ban upp, rätade sig
som en resårfjäder och utbrast högt och hetsigt:
»Hvarför kallas detta ställe en ort för själens
frälsning, då också här allting är byggdt på pengar,
då vi lefva för pengar liksom ute i världen? Jag
flydde hit från handelsboden, från köpenskapens
synd, och också här möter den mig, — hvart
skall jag nu fly?»
Darrande i hela kroppen berättar han brådskande
sin historia, — han är son till en handlande,
som har bagarbod, har gått igenom handelsskolan
och sedan haft plats i faderns bod.
»Med struntsaker skulle jag väl kunnat handla»,
säger han, »men att sälja bröd skämdes jag för!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
