- Project Runeberg -  En bikt /
96

(1909) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

Men med stor sorg såg jag dem gå, min stilla
afton och min klara dag!

Den helige botgöraren Mardari lefde i en
jordkula invid kyrkväggen bakom altaret. I gamla
tider hade denna grop varit ett hemligt
förvaringsrum, där man gömde undan klostrets skatter för
röfvare, och dit en underjordisk gäng ledde direkt
från altaret. Sedan ref man stenhvalfvet öfver
gropen och betäckte den i stället med tjocka bräder,
samt byggde däröfver en liten cell med ett fönster
i taket. Och i golfvet gjordes ett galler, omgifvet
af en balustrad, genom hvilket pilgrimerna kunde
betrakta botgöraren. I ena hörnet af cellen var
en fallucka, och därifrån förde en vindeltrappa,
som gjorde en yr i hufvudet, ner till Mardari.
Gropen var djup, tolf trappsteg var det till golfvet,
och af ljus trängde endast en strimma dit in,
men den nådde aldrig till botten, utan liksom
upplöstes och flöt bort i det fuktiga mörkret.

Man måste länge och ihärdigt stirra ner genom
gallret för att i det mörka djupet urskilja ett
ändå mörkare föremål, som såg ut som en stor
sten eller en jordhög, — det var botgöraren, som
satt där orörlig.

När man kom ner där, betog den fuktiga
värmen en andedräkten, och under de första
minuterna såg man ingenting. Sedan framträdde ur
dunklet en mörk likkista, och i den satt en liten,
krokryggig gubbe i en svart kåpa med hvita kors,
dödskallar, käppar och spjut, som skrynklig och
trasig svepte sig kring hans utmärglade kropp.
I en vrå gömde sig en rund järnugn, och från
den kröp ett skorstensrör upp, liknande en tjock
mask, och på tegelstensväggen växte gröna
mögelfläckar. En ljusstrimma skar genom mörkret som
ett hvitt svärd.

Sittande på ett läger af tilltrampad hyfvelspån,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enbikt/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free