Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
tan, och fruktan af klentrogenhet. Så är det!
Drick nu.»
Han slår te i muggarne ocli pratar oafbrutet;
»Jag har bestämdt sett dig förut, hvad? Har
du varit i Valaam?»
»Ja.»
»När då? Jaså, — då var det inte där! Jag
tyckte precis, det var där jag sett dig, rödlufva.
Du har ett utseende, som man lägger märke till.
Nu vet jag! Det var i Solovki jag såg dig!»
;Men i Solovki har jag aldrig varit.»
»Har du inte? Det var dumt af dig! Klostret
är gammalt och mycket vackert. Dit skall du gå!»
»Det vill säga, du har inte sett mig förr!»
säger jag, och af något skäl förargar det mig, att
det är så.
»An sedan?» utbrister han. »Har jag intesett
dig förr, så ser jag dig nu. Då var det väl
någon annan, som var lik dig. Det kommer ju på
ett ut!»
Jag brast i skratt.
»Hur kan det komma på ett ut?» frågar jag.
»Hvarför inte?»
»Jo, jag är ju jag, och en annan ären annan!»
»Ar du bättre än han då?»
»Det vet jag inte.»
»Ja, inte jag heller.»
Jag ser på honom och önskar otåligt, att han
skall tala och tala i oändlighet. Och i det han
smuttar på sitt te, berättar han brådskande:
»Ja, nu minns jag, den andra var enögd, och
det var ban alltid generad öfver. Alla de där,
som äro enögda eller låghalta, utvärtes eller
invärtes, äro så onaturligt egenkära af sig. Det
är, som om de jämt skulle säga: jag är enögd,
eller jag är låghalt, men våga er bara inte att
lägga märke till det! Sådan var också han. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
