- Project Runeberg -  En bikt /
177

(1909) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

riken och stater? På hvilkas ben det är templen
hvila? Med hvems tunga alla vismän tala? Allt
som flnns på jorden och i ditt minne, allt är
skapadt af folket, och herremännen ha endast
af-slipadt dess arbete ...»

Jag tiger. Jag tycker om att se en människa,
som inte fruktar att försvara sin sanning.

Han satte sig, flåsande, alldeles svettig och röd
i ansiktet, och jag ser, att han har tårar i ögonen.
Det öfverraskar mig, ty då jag förargat mina forna
läromästare, läto de mig inte se några tårar. Så
skriker ban:

»Hör på, din lösdrifvare, så skall jag berätta
för dig om det ryska folket!»

»Du borde hvila dig litet», säger jag . . .

»Tig!» utbrister ban och hötter åt mig. »Tig,
annars klår jag dig!»

Jag kunde inte låta bli att skratta.

»Käre farfar lille, hvad du är för en
märkvärdig kurre! Förlåt mig fö? Kristi skull, om jag
förolämpat dig.»

»Dumbom, hvad skulle du förolämpat mig med?
Men du har talat illa om det stora folket,
olycklige . . . Herremännen är det tillåtet att förtala
folket, de måste döfva sitt samvete, de äro
främlingar på jorden, men hvem är väl du?»

Det var vackert att se honom i denna stund,
— han var allvarlig och till och med sträng,
rösten klingade djupare, ban talade flytande och
sjungande, som om ban läst ur Bibeln, hade vändt
ansiktet upp mot himlen och ögonen voro stora och
runda. Han stod på knä, men tycktes liksom ha
blifvit större till växten. I början lyssnade jag till
honom leende och misstroget, men snart kom jag
ihåg Antonis bok, den ryska historien, och det
var, som om den åter legat öppen framför mig.
Han sjunger för mig sin underbara saga, och jag

En bikt. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enbikt/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free