Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
dem, — jag känner ingen annan ande, än den
.som lefver inom mig. Och jag letar i mitt minne
reda på alla bönder som jag känt, genomforskar
dem och påminner mig deras tal, — många
ordspråk, men fattigt på tankar! Och å andra sidan
ser jag lifvets mörka straff-fängelse, — det hårda
arbetet för brödet, de hungriga vintrarne, de
tomma dagarnes tröstlösa svårmod och alla de
förödmjukelser, människan måste utstå.
»Hvar finns Gud i detta lif, hvar är hans plats
i det?»
Den gamle sofver. Jag längtar att ruska på
honom och ropa:
»Tala!»
Snart vaknar han af sig själf, plirar med ögonen
och småler.
»Åhå», säger han, »solen börjar närma sig
middag! Jag borde också ge mig af!»
»Hvart skall du taga vägen i en sådan hetta?»
säger jag. »Vi ha ju bröd, te och socker. Och
jag kan inte heller släppa dig ifrån mig — du
måste uppfylla ditt löfte!»
Han skrattar:
»Jag tänker själf inte lämna dig i fred, din
odåga!»
Därpå tillägger han tankfullt:
»Du skall sluta med det här kringvandrandet,
Matvej, det är både för sent och för tidigt för
dig. Skaffa dig lärdom i stället, det är på tiden!»
»Ar det inte för sent?»
»Se på mig», säger han, »jag är femtiotre år,
och ännu i dag lär jag mig läsa af barnen!»
»Af hvilka barn?» frågar jag.
»Sådana bain, som du också borde lefva
tillsammans med ett år eller två. Du skulle ge dig
af till en hytta, som inte är långt härifrån, bara
en hundra verst, där liar jag goda unga vänner.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
