- Project Runeberg -  En bikt /
197

(1909) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

— de knuffas, slåss, kasta grankottar på
hvarandra och gräla. Och när de tröttnat på det,
trängas de omkring oss, kila under fötterna på
oss som myror, rycka sin lärare i handen och
fråga om gräset och blommorna, och alla svarar
ban vänligt, som en jämlike, fast han reser sig
öfver dem som ett hvitt segel. Alla gossarna äro
raska och duktiga, men några af dem äro
allvarliga och stadiga långt öfver sina år, hålla sig i
lärarens närhet och gå tysta.

Sedan skingrades barnen litet igen, och Michajlo
sade sakta till mig:

»Äro de månne skapade endast för att arbeta
och supa sig fulla? Hvar och en af dem är ett
förvaringsrum för en lefvande ande, och de skulle
kunna påskynda växten af den tanke, som skall
befria oss ur våra tvifvels fjättrar. Men så gå
de ut i samma mörka och trånga flodbädd, där
deras fäders lifsdagar grumligt flyta fram. Man
skall befalla dem att arbeta och förbjuda dem att
tänka. Många af dem — kanske också alla —
skola underkasta sig den döda styrkan och lyda,
Det är källan till jordens sorg, — det finns ingen
frihet för människoandens växt.»

Under det han talar, gå några småpojkar
bredvid och höra på med löjlig uppmärksamhet.
Hvad kunna dessa lifvets unga telningar begripa
af hans ord? Jag minns min egen lärare — han
dunkade oss i hufvudet med linjalen och var ofta
full.

»Lifvet är fullt af fasa», säger Michajlo,
»människoandens krafter förtäras af det ömsesidiga
hatet. Lifvet är fult. Men ge barnen tid att
växa fritt, fördärfva dem inte till arbetsboskap,
så skola de, fria och käcka, upplysa hela lifvet
inom och utom oss med sin ungdomliga dristig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enbikt/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free