Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
hets sköna ljus, med sin oaflåtliga verksamhets
stora fägring.»
Rundt omkring blonda hufvuden, blå ögon,
rödblommiga kinder, — som lefvande blommor i
barrens mörka grönska. Skratt och kvitter af
glada fåglar, det nya lifvets budbärare.
Och all denna lefvande skönhet skulle
förtrampas af vinningslystnaden.
Hvad låg det för mening häri? Ett litet sött
barn födes, växer upp under glädje och gamman
till en vacker gosse — och ett tu tre är det en
man, som cyniskt svär och bittert stönar, som
slår sin hustru och dränker sorgen i brännvin.
Och liksom till svar på mina tankar säger
Michajlo:
»De förstöra folket, den lefvande Gudens enda
sanna tempel, och förstörarne själfva förgås under
spillrorna, se det elände de åstadkommit och tjuta
förfärade: hvar är Gud? Men de ha själfva
dödat honom.»
Jag minns Jonas tal om det ryska folkets
sön-derstyckande, och mina tankar drunkna lätt och
angenämt i Michajlos ord. Men ijag förstår icke,
hvarför han uttalar dem så sakta, utan vrede,
som om hela detta tunga hf redan vore något
förflutet för honom.
Varmt och mildt utandas jorden sina berusande
dofter af kåda och blommor. Kvittrande flaxa
fåglarna af och an.
Barnen fladdra rundt, besegrande skogens
tystnad, och det blir mig allt klarare, att jag intill
denna dag icke förstått deras makt eller sett
deras skönhet.
Och hvad denne Michaljo är vacker ibland dem
med sitt lugna småleende!
Jag säger leende till honom:
»Jag går litet afsides ifrån er, jag måste tänka.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
