Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
inte bådade godt, men då ställde han sig bredvid
mig och sade:
»Hvarför ska’ ni reta honom, kamrater? Är
han kanske inte en likadan arbetare som vi alla?
Ni handla orättvist, kamrater, och mot er egen
fördel. Vår styrka ligger i endräktig vänskap. .»
Han sade inte mycket, men detta så godt och
enkelt, som om han talat till barn, — alla
Mich-ajlos vänner begagnade sig af hvarje tillfälle att
utså hans tankar. Kostinns ord gjorde mina
mot-ståndare förlägna, och de grepo också mig, —
äfven jag började hålla tal.
»Jag blef inte munk», sade jag, »fördenskull
att jag ville äta mig mätt, utan därför att min
själ hungrade. Så länge jag lefvat, har jag endast
sett evinnerligt arbete och daglig hunger,
bedrägerier och plundringar, sorg och tårar, grymhet
och allt slags andligt mörker. Hvem har inrättat
det så, hvar finnes vår rättvise och allvise Gud, ser
han väl sina skapade varelsers eviga, ändlösa pina?»
Ganska mycket folk samlades, som allvarligt
hörde på mig, och när jag slutat, stodo de tysta.
Sedan sade den gamle modellören Krjukov till
Kostinn:
»Munken ser minsann djupare än du och dina
kamrater. Han går till roten af saken,—märkte
du det?»
Det gladde mig att höra sådana ord, men
Krjukov slog mig på axeln och sade:
»Prata på du, bror lille, det var bra, det där.
Men klipp i alla fall af håret en aln eller två,
det är snuskigt att gå med en sådan där man
och ser löjligt ut också.»
Någon ropade muntert:
»Och så är det så olämpligt i slagsmål, ser du.»
De skämtade, alltså hade vreden slocknat. Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
