Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
àti
af ilska, bröto armar och ben af hvarandra Men
Ivan beger sig helt makligt ditåt
»Hvart går du?»
»Hem!»
»Men om du blir gripen då?»
»Jag har inte så länge varit med, de känna mig
nog inte, och om jag också blir gripen, så är det
inte så farligt! Man kommer klokare ur fängelset
än man gick in.»
Plötsligt är det någon, som högt och tydligt
frågar:
»Hur kommer det sig, Matvej, att du inte fruktar
Gud, men fruktar gendarmerna?»
Jag tittar på Ivan, — han står och stirar
tankfullt ner i marken.
»Hvad var det du sade?» frågar jag.
»I fängelset kan man läsa så många böcker.»
»Ingenting mera?»
»Är det inte nog?»
En falsk blygsel glimmar upp inom mig och
bränner mig som med stingande gnistor. Natten
är sval, men jag svettas.
»Jag går med dig!»
»Det har du inte lof till!» säger Ivan strängt.
»Dig skulle de ovillkorligen taga, — det är ju ditt
tal, som är upphofvet till hela spektaklet.»
»Hvad för slag?»
»Prästen har rapporterat alltsammans till
Vercho-turje.»
Jag satte mig på marken, men säger själf:
»Då måste jag gå!»
Men min fruktan kvarhåller mig.
»Det kommer någon springande hit!» hviskar
Ivan sakta.
Jag ser neråt sluttningen, — öfver den glida
skuggorna, himlen är mulen, månen, som är i
aftagande, kryper än fram ur, än in i molnen, hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
