Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jan-Lars från Harön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag skulle bjuda, förstås. Vi stiger av med
detsamma !
Jan-Lars spottade mot förbudet en
fruktansvärd bladda på vagnsgolvet och tackade. Han hade
sin matsäck på Jansons vedskuta vid Sjöbergs
plan och hade inte ätit sen klockan nio utom
förstås en halv porter på Mässingsstången, så
han sade ja. Jag ringde och vi stego av.
— Nå, hur kan ni må ute på Harön? Torrt
har det varit förstås?
Jo, med lantbruket hade det förstås varit åt
helsike och nu hade regnet kommit och slagit
ned rågen. Fisket hade varit si och så. Sjövattnet
var ovanligt högt och detta i förening med den
nordliga stormen hade skadat bragderna. Två
ålryssjor hade Jan-Lars för sin del fått fördärvade
av sjön och så hade uttern varit framme och ätit
hål på två andra. Nu hade han lagt kaffesäckar
om fiskhusena, och pojken, Gustav, hade suttit
uppe vid Marhällen och vaktat, för uttern hade
gryt och ungar där, och han hade fått skjuta en,
men lika förbannat hade inte en faen varit framme
och påtat hål på kaffesäckarna, så det fanns inte
ett liv i ryssjorna, när de hämtade opp dem efter
tre nätter. Och sälen hade varit på
strömmingsskötarna och nordosten hade kommit så svår, så
de hade inte kunnat bärga storryssjan, och när
vädret lade sig, var den trasig och full av tång
och smörja, så det var inga utsikter att få ut
den mer i år. Och det hade varit dåligt med
siken hela sommaren för resten.
Vi stegade in på Vega, och Jan-Lars hängde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
