Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smokingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och bli förmögna. Hugga väg bland lianerna med
vår machete, medan aporna kastade frukt i
skallen på oss — och bakom ett kyrktorn högt
vattenfalls gröna glasvägg skulle vi hitta var sin
diamant, som satt i berget, stor som en melon.
Sen skulle vi möjligen måla en och annan tavla
för att äckla akademisterna, och alla fattiga målare
skulle få var sin ateljé med färgskrin och dukar
— men man skulle se till, att dom jäklarna gjorde
något också!
Nu gnisslade grinden. Gud vare tack och lov,
det var Johansson! Men på sandgången tog han
plötsligt ett omotiverat snedsteg, slog en åtta åt
andra hållet och log fånigt. Vi bleknade där vi
tryckte ansiktena mot rutan.
Jag öppnade dörren och Johansson tog ett
jättesteg över tröskeln.
— Hur mycket fick Johansson? Hit med
pengarna!
— Pengar! Faen! Jodla om pengar, ni era
snorgärsar, som lovte mej en krona för besväret!
Sjuttifem öre var va ja fick, å dä i växelpengar
ändå! Här ä sedeln, om ni inte tror mej!
Han letade fram pantkvittot ur västfickan.
— Rock, sa dom! Rock! Ha ha ha! Håll i
mej, pojkar, va dä verkligen, verkligen en rock
som ja skulle bära te farbror? Du sa rock —
han pekade mitt i ansiktet på mig — å va dä inte
faen te rock sen! Ho ho ho! Har ni nåt öl, för
dä dammar på farbrors gata så förbannat? Dom
hade inte sett en sådan röck på kontoret, han
måtte va gammal antik, sa dom — dä lögn, sa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
