Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smokingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ja — dä sista fräsen, bondtjyvar, sa ja, å ja sto på
herrarnas rätt förstås å sa, att teminstingens en
krona skulle ja ha, för ja hade blitt lovad en
krona för besväret, sa ja, men dä va lögn, dä
blev ve sjuttifem öre, fast ja ba dom dra så
många mil in i helsike som dä finns hår på hästar
i sju konungariken, dä ba ja dom, va lugn för
gamla Johansson! En krona skulle ja ha haft
å sjuttifem öre fick ja, å dom söp ja opp, dä
gjorde ja, för dä va min rättighet, när jag skulle
ha haft en krona, som herrarna lovte! Ska faen
springa te farbror för ingenting! Hit mä en öl
för resten, annars kan ja skänka efter
tolvskillingen, så go karl ä ja!
— Johansson är ett svin, sade Olle, och det
lät som gråt i hans hals. Gjorde vi rätt, skulle
vi slå lite åder på Johansson! Förstår inte
Johansson att vi ä hungriga, så det skriker i magen —
annars skulle vi inte ha satt rocken i pant.
— Hungriga? Mat! Har inte faen sett nån
mat. En får leva utan mat. Ja fick nöja mej mä
nåra supar å två halva öl — å ni har ju öl!
Hit mä en öl, får dä vara jämnt!
Johansson fick sitt öl och dagen därpå kom
naturligtvis räddningen. Olle fick sälja en av sina
symboliska kattor — en nattstudie med svart
poppelallé och en fyra alnar lång katt med lysande
ögon, som smög över vägen. Han kallade tavlan
»Fasa».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
